30 jun 2016 06:00

30 jun 2016 06:00

Terrorn måste motarbetas

41 döda och 239 skadade, sannolikt fler. Det är i skrivande stund terrorns senaste skörd efter självmordsattacken mot Atatürk-flygplatsen utanför Istanbul, Turkiet.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Tankarna går i första hand till offren om deras anhöriga, men också till terrorns tidigare offer.

Vi måste göra allt vad vi kan för att förhindra framtida terrordåd. Turkiska myndigheter utpekar den så kallade Islamiska staten, IS, som skyldig till dådet. Attacken sammanfaller med tvåårsdagen av utropandet av IS kalifat, vilket stärker misstankarna om att det verkligen är IS som ligger bakom. Terrorsekten trängs nu tillbaka militärt i både Syrien och Irak vilket säkert kommer att innebära att organisationen trappar upp att terrorn runtom i världen.

Vi har ännu attackerna mot flygplatsen i Bryssel och nattklubbarna i Paris samt skjutningarna i Orlando i färskt minne. Till listan av terrordåd kan vi nu lägga Atatürk-flygplatsen som många semestrande svenskar är väl bekanta med.

Det ständigt ökade terrorhotet mot våra fria och öppna samhällen ställer höga krav på polis och säkerhetstjänst. Konsekvenserna av att terrorister slinker mellan maskorna i polisens nät kan bli oerhört allvarliga. Därför är det av största vikt att informationsutbytet mellan länder fungerar på ett bra sätt.

Irak har bland annat kritiserat Sverige för att inte dela med sig information till Irak om svenska medborgare som åker till Syrien och Irak för att ansluta sig till IS, vilket TV4:s Kalla fakta avslöjat (7/6). I Irak riskerar terrorister dödsstraff vilket gör svenska myndigheter försiktiga med att dela information som kan bli till men för personen i fråga.

Så kan man ju naturligtvis resonera. Det handlar om en avvägning mellan våra värderingar och hotet mot det samhälle som står för värderingarna. Att det är dödsstraff för terrorism i Irak är alltså positivt för terroristerna och negativt för vår säkerhet.

Det här är en viktig moralisk fråga där det inte finns något givet svar. Att skydda individen eller kollektivet. Det är ingen enkel fråga.

Men för att göra en så kallad sammantagen bedömning är det tveksamt om potentiella terrorister verkligen är skyddsvärda. Om man ansluter sig till IS borde tärningen vara kastad. Sverige ska inte undanhålla andra länder information om misstänkta terrorister av omsorg för terroristernas säkerhet.

Nu senast slog tre terrorister beväpnade med militära automatvapen och bombbälten till mot oskyldiga flygresenärer. Det finns inget som talar emot att motsvarande attentat inte kommer att hända igen. Det finns heller inget som talar för att Sverige skulle vara immunt mot IS terror.

Nästa gång kanske IS slår till i Sverige. Med tanke på att vi är ett av de länder i EU som levererat flest IS-rekryter så är risken högst påtaglig för ett attentat hos oss.

Allt som går att göra för att förhindra framtida terrordåd måste göras. Informationsutbyte mellan länder är en hörnsten i antiterrorarbetet som ovillkorligen måste fungera, även om det ställer oss inför svåra moraliska dilemman.

Greger Ekman

 

Tankarna går i första hand till offren om deras anhöriga, men också till terrorns tidigare offer.

Vi måste göra allt vad vi kan för att förhindra framtida terrordåd. Turkiska myndigheter utpekar den så kallade Islamiska staten, IS, som skyldig till dådet. Attacken sammanfaller med tvåårsdagen av utropandet av IS kalifat, vilket stärker misstankarna om att det verkligen är IS som ligger bakom. Terrorsekten trängs nu tillbaka militärt i både Syrien och Irak vilket säkert kommer att innebära att organisationen trappar upp att terrorn runtom i världen.

Vi har ännu attackerna mot flygplatsen i Bryssel och nattklubbarna i Paris samt skjutningarna i Orlando i färskt minne. Till listan av terrordåd kan vi nu lägga Atatürk-flygplatsen som många semestrande svenskar är väl bekanta med.

Det ständigt ökade terrorhotet mot våra fria och öppna samhällen ställer höga krav på polis och säkerhetstjänst. Konsekvenserna av att terrorister slinker mellan maskorna i polisens nät kan bli oerhört allvarliga. Därför är det av största vikt att informationsutbytet mellan länder fungerar på ett bra sätt.

Irak har bland annat kritiserat Sverige för att inte dela med sig information till Irak om svenska medborgare som åker till Syrien och Irak för att ansluta sig till IS, vilket TV4:s Kalla fakta avslöjat (7/6). I Irak riskerar terrorister dödsstraff vilket gör svenska myndigheter försiktiga med att dela information som kan bli till men för personen i fråga.

Så kan man ju naturligtvis resonera. Det handlar om en avvägning mellan våra värderingar och hotet mot det samhälle som står för värderingarna. Att det är dödsstraff för terrorism i Irak är alltså positivt för terroristerna och negativt för vår säkerhet.

Det här är en viktig moralisk fråga där det inte finns något givet svar. Att skydda individen eller kollektivet. Det är ingen enkel fråga.

Men för att göra en så kallad sammantagen bedömning är det tveksamt om potentiella terrorister verkligen är skyddsvärda. Om man ansluter sig till IS borde tärningen vara kastad. Sverige ska inte undanhålla andra länder information om misstänkta terrorister av omsorg för terroristernas säkerhet.

Nu senast slog tre terrorister beväpnade med militära automatvapen och bombbälten till mot oskyldiga flygresenärer. Det finns inget som talar emot att motsvarande attentat inte kommer att hända igen. Det finns heller inget som talar för att Sverige skulle vara immunt mot IS terror.

Nästa gång kanske IS slår till i Sverige. Med tanke på att vi är ett av de länder i EU som levererat flest IS-rekryter så är risken högst påtaglig för ett attentat hos oss.

Allt som går att göra för att förhindra framtida terrordåd måste göras. Informationsutbyte mellan länder är en hörnsten i antiterrorarbetet som ovillkorligen måste fungera, även om det ställer oss inför svåra moraliska dilemman.

Greger Ekman