12 maj 2016 06:00

12 maj 2016 06:00

Kvalitet är bättre än ocker

Linlu Guos kommer från Kina. Hennes föräldrar har lagt sina besparingar från åren på bomullsfabrik på Linlu Guos studier i pedagogik i Stockholmsuniversitet. Enligt Sveriges Radio (10/5) beräknas hennes utbildning att kosta ungefär 45 000 kr per år. Trots det betalar hon det dubbla för utbildningen.

Att utländska studenter betalar överpris för svensk utbildning är olyckligt, men inte förvånande. När alliansregeringen med Jan Björklund (L) i spetsen införde studieavgifter var avsikten bland annat att avgifterna skulle vara kvalitetsdrivande för den högre utbildningen i stort. Att höja studieavgifterna och sedan hoppas på en kvalitetsökning var ingen framgångsrik metod för att öka kvaliteten på högre studier.

Någon omfattande kvalitetsökning har knappast skett sedan 2010. Snarare tvärtom. Det innebär att priserna för studierna är rena ockerpriser, då utbildningen inte leder till de kunskaper den borde och inte heller svarar mot kostnaderna för utbildningen.

Syftet med avgifterna angavs också vara att öka antalet utländska studenter i svensk högre utbildning utan kostnad för skattebetalarna. Men sedan avgifterna infördes för utomeuropeiska studenter har antalet sjunkit. År 2010 kom 8 200 utomeuropeiska studenter till Sverige för att studera. År 2015 kom 4 000.

Ett omfattande stipendiesystem utlovades för att Sverige skulle fortsätta locka utländska studenter. Men många utomeuropeiska studenter betalar stora summor för sina studier. Runt 100 000 kronor per år, beroende på vilken utbildning det rör sig om.

Läroverken försöker lura de utomeuropeiska studenterna. Dessutom är regelverket för när studenter har rätt att kräva tillbaka pengar otydligt. Inte ens när utbildningen har så stora brister att den underkänns vid en granskning, kan studenten räkna med pengarna tillbaka. Connie Dickinson från USA läste matematik vid Mälardalens högskola för 110 000 kr per år. Men när utbildningen granskades av Universitetskanslersämbetet underkändes den på fyra av fem punkter. Connie valde då att hoppa av, men kan inte få några pengar tillbaka (Sveriges Radio 11/5). Fallet drivs nu i domstol med hjälp av organisationen Centrum för rättvisa.

I Sverige ger högre utbildning sämst premie i hela OECD. Det lönar sig dåligt att utbilda sig. Betalar man för utbildningen blir premien än sämre.

Många utbildningar har problem med bristande kvalitet. Att införa studieavgifter för att lura utländska studenter på pengar är inte rätt sätt att höja kvaliteten. Det försämrar Sveriges rykte internationellt och riskerar att minska andelen utomeuropeiska studenter ytterligare. Det är inte genom höga studieavgifter man lockar kompetens till Sverige, utan genom gedigna utbildningar och goda möjligheter att tjäna pengar.

Anna Sandström

Linlu Guos kommer från Kina. Hennes föräldrar har lagt sina besparingar från åren på bomullsfabrik på Linlu Guos studier i pedagogik i Stockholmsuniversitet. Enligt Sveriges Radio (10/5) beräknas hennes utbildning att kosta ungefär 45 000 kr per år. Trots det betalar hon det dubbla för utbildningen.

Att utländska studenter betalar överpris för svensk utbildning är olyckligt, men inte förvånande. När alliansregeringen med Jan Björklund (L) i spetsen införde studieavgifter var avsikten bland annat att avgifterna skulle vara kvalitetsdrivande för den högre utbildningen i stort. Att höja studieavgifterna och sedan hoppas på en kvalitetsökning var ingen framgångsrik metod för att öka kvaliteten på högre studier.

Någon omfattande kvalitetsökning har knappast skett sedan 2010. Snarare tvärtom. Det innebär att priserna för studierna är rena ockerpriser, då utbildningen inte leder till de kunskaper den borde och inte heller svarar mot kostnaderna för utbildningen.

Syftet med avgifterna angavs också vara att öka antalet utländska studenter i svensk högre utbildning utan kostnad för skattebetalarna. Men sedan avgifterna infördes för utomeuropeiska studenter har antalet sjunkit. År 2010 kom 8 200 utomeuropeiska studenter till Sverige för att studera. År 2015 kom 4 000.

Ett omfattande stipendiesystem utlovades för att Sverige skulle fortsätta locka utländska studenter. Men många utomeuropeiska studenter betalar stora summor för sina studier. Runt 100 000 kronor per år, beroende på vilken utbildning det rör sig om.

Läroverken försöker lura de utomeuropeiska studenterna. Dessutom är regelverket för när studenter har rätt att kräva tillbaka pengar otydligt. Inte ens när utbildningen har så stora brister att den underkänns vid en granskning, kan studenten räkna med pengarna tillbaka. Connie Dickinson från USA läste matematik vid Mälardalens högskola för 110 000 kr per år. Men när utbildningen granskades av Universitetskanslersämbetet underkändes den på fyra av fem punkter. Connie valde då att hoppa av, men kan inte få några pengar tillbaka (Sveriges Radio 11/5). Fallet drivs nu i domstol med hjälp av organisationen Centrum för rättvisa.

I Sverige ger högre utbildning sämst premie i hela OECD. Det lönar sig dåligt att utbilda sig. Betalar man för utbildningen blir premien än sämre.

Många utbildningar har problem med bristande kvalitet. Att införa studieavgifter för att lura utländska studenter på pengar är inte rätt sätt att höja kvaliteten. Det försämrar Sveriges rykte internationellt och riskerar att minska andelen utomeuropeiska studenter ytterligare. Det är inte genom höga studieavgifter man lockar kompetens till Sverige, utan genom gedigna utbildningar och goda möjligheter att tjäna pengar.

Anna Sandström