12 apr 2016 06:00

12 apr 2016 06:00

Dags att ta krafttag mot extremismen

En av terroristerna som greps i Belgien visade sig ha svenskt medborgarskap. Enligt belgiska medier har Osama Krayem, 23, från Rosengård i Malmö, tidigare deltagit i terroraktiviteter i Syrien och sedan återvänt till Europa med falskt syriskt pass.

Att svenskar reser för att kriga för Islamiska staten (IS) är inte ovanligt. För bara några dagar sedan bekräftade USA att två svenskar dött av amerikanska bombningar av IS i Syrien. Att det finns svenska IS-anhängare har vi länge vetat om. Men det är särskilt obehagligt att svenska medborgare utför terrorbrott i andra Europeiska länder. Tanken på att det finns fler IS-anhängare i Sverige som är beredda på att utföra terrorbrott blir närmare än tidigare.

På Facebook poserar Bryssel-terroristen Krayem med ett vapen och en IS-flagga. Säpo kom honom på spåren efter att han genom sociala medier tagit kontakt med en bekant i Sverige. Säpo kunde sedan överlämna information till Belgisk säkerhetspolis som kunde gripa mannen.

IS-anhängarna i Sverige är inte rädda för att bli påkomna utan tar gärna ställning för IS offentligt. Rekryteringen sker också öppet. Genom sociala medier och i ungdomsgårdar pågår rekryteringen flitigt. Att den sker öppet bör innebära att det är enklare att stoppa den. Men för det krävs resurser och kartläggning.

Mona Sahlin, som är nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, har lagt fram en strategi där kunskapshus inrättas i Stockholm, Göteborg, Örebro och Borlänge. Fokus ska vara att samla och sprida kunskap om extremism, men också att ta emot oroliga invånare och att agera för att hindra terrorresor. Tanken är att kunskapshusen ska upprättas i även fler kommuner.

Malmö, som har haft stora problem med utanförskap och tung kriminalitet och som dessutom varit hemstad för Bryssel-terroristen, upprättar inget kunskapshus, vilket Mona Sahlin kritiserat. ”Det var ju milt sagt olyckligt när de, bara några dagar före Paris-attackerna, uttryckte att islamismen inte var något problem för Sverige” sa hon i Dagens Nyheter (25/11).

Då Malmö anses vara en av de städer i Sverige där flest anslutit sig till IS borde man anstränga sig väsentligt hårdare för att få till ett fungerande förebyggande arbete.

Säpo behöver också få rätt resurser för kartläggning av dessa individer och för att förhindra att terrorbrott begås. Men kartläggningen försvåras av att tusentals personer befinner sig på asylboenden i Sverige utan att de träffat Migrationsverket för en första utredning av identiteten och syftet med att personerna befinner sig i Sverige.

”Sverige har varit naivt”, sa Stefan Löfven när han i höstas kommenterade den höjda säkerheten i Europa. Att en svensk terrorist inte kunde förhindras tyder på att vi fortfarande inte har rätt verktyg för att förhindra terrorism.

Anna Sandström

En av terroristerna som greps i Belgien visade sig ha svenskt medborgarskap. Enligt belgiska medier har Osama Krayem, 23, från Rosengård i Malmö, tidigare deltagit i terroraktiviteter i Syrien och sedan återvänt till Europa med falskt syriskt pass.

Att svenskar reser för att kriga för Islamiska staten (IS) är inte ovanligt. För bara några dagar sedan bekräftade USA att två svenskar dött av amerikanska bombningar av IS i Syrien. Att det finns svenska IS-anhängare har vi länge vetat om. Men det är särskilt obehagligt att svenska medborgare utför terrorbrott i andra Europeiska länder. Tanken på att det finns fler IS-anhängare i Sverige som är beredda på att utföra terrorbrott blir närmare än tidigare.

På Facebook poserar Bryssel-terroristen Krayem med ett vapen och en IS-flagga. Säpo kom honom på spåren efter att han genom sociala medier tagit kontakt med en bekant i Sverige. Säpo kunde sedan överlämna information till Belgisk säkerhetspolis som kunde gripa mannen.

IS-anhängarna i Sverige är inte rädda för att bli påkomna utan tar gärna ställning för IS offentligt. Rekryteringen sker också öppet. Genom sociala medier och i ungdomsgårdar pågår rekryteringen flitigt. Att den sker öppet bör innebära att det är enklare att stoppa den. Men för det krävs resurser och kartläggning.

Mona Sahlin, som är nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, har lagt fram en strategi där kunskapshus inrättas i Stockholm, Göteborg, Örebro och Borlänge. Fokus ska vara att samla och sprida kunskap om extremism, men också att ta emot oroliga invånare och att agera för att hindra terrorresor. Tanken är att kunskapshusen ska upprättas i även fler kommuner.

Malmö, som har haft stora problem med utanförskap och tung kriminalitet och som dessutom varit hemstad för Bryssel-terroristen, upprättar inget kunskapshus, vilket Mona Sahlin kritiserat. ”Det var ju milt sagt olyckligt när de, bara några dagar före Paris-attackerna, uttryckte att islamismen inte var något problem för Sverige” sa hon i Dagens Nyheter (25/11).

Då Malmö anses vara en av de städer i Sverige där flest anslutit sig till IS borde man anstränga sig väsentligt hårdare för att få till ett fungerande förebyggande arbete.

Säpo behöver också få rätt resurser för kartläggning av dessa individer och för att förhindra att terrorbrott begås. Men kartläggningen försvåras av att tusentals personer befinner sig på asylboenden i Sverige utan att de träffat Migrationsverket för en första utredning av identiteten och syftet med att personerna befinner sig i Sverige.

”Sverige har varit naivt”, sa Stefan Löfven när han i höstas kommenterade den höjda säkerheten i Europa. Att en svensk terrorist inte kunde förhindras tyder på att vi fortfarande inte har rätt verktyg för att förhindra terrorism.

Anna Sandström