23 jan 2016 06:00

23 jan 2016 06:00

Släpp in utlandsfödda på arbetsmarknaden

Släpp in utlandsfödda på arbetsmarknaden

Finanspolitiska rådets ordförande John Hassler säger till Sveriges Radio att arbetskraftskostnaden, det vill säga kostnaden för lönen och arbetsgivaravgifterna tillsammans, måste halveras för att personer utan utbildning som kommit till Sverige ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Hasslers förslag för att få in fler utlandsfödda på arbetsmarknaden är att parterna ska förhandla fram särskilda avtal som gör det möjligt att anställa nyanlända med låga kvalifikationer till en lägre lön.

Eva Östling är vd för hotell- och restaurangföretagen i Visita, en bransch som anställer många personer med utländsk bakgrund. Hon säger till Sveriges Radio att låglönejobb är en möjlighet för människor att komma in på arbetsmarknaden. Men att parterna inte ensamma kan göra något åt detta utan att de måste ha med staten på detta.

I dag finns det redan instegsjobb att använda sig av som ett sätt att få nyanlända i arbete med en subventionerad anställning. Trots att arbetsgivaren kan få 80 procent av lönen i bidrag har instegsjobben inte slagit igenom. Reformen liknar mer ett fiasko.

Men även om bidragsanställningar har fungerat dåligt finns det anledning att lyssna på Hassler. Sverige är ett av de länder i Europa med högst ingångslöner. Med ökat asylmottagande kommer en stor andel av de nyanlända hamna utanför arbetsmarknaden, eftersom de inte anses vara nog produktiva.

Den bristande användningen av bidragsanställningar kan inte enbart tolkas som en illvilja från arbetsgivares sida från att anställa till lägre kostnader. När instegsjobben utvärderades kom kritik från arbetsgivarhåll om att stödperioden borde vara längre. Om man anställer en nyanländ utan utbildning tar det tid att lära den såväl yrket som språket. Detta tillsammans med administration kring tjänsterna och risken för att göra fel gör att arbetsgivare drar sig från att använda sig av instegsjobben.

Alliansen satte igång en process för att sänka kostnaderna för att anställa. Genom sänkta arbetsgivaravgifter för unga och höjda RUT- och ROT-avdrag anställdes fler inom dessa sektorer. Denna linje borde ha fått fortsätta med ytterligare sänkta arbetsgivaravgifter för fler grupper. Resten är upp till arbetsmarknadens parter. Genom att använda det redan befintliga systemet med tariffer kan lönerna enkelt regleras särskilt för nyanlända utan kvalifikationer. För det behövs en gemensam vilja från såväl fackförbund som arbetsgivarorganisationer.

Regeringen driver en politik för högre skatter som kommer att rationalisera bort ännu fler lågkvalificerade arbeten. Det kommer att hålla stora grupper utanför arbetsmarknaden. Sänkta kostnader för att anställa och lägre ingångslöner kommer inte att förändra allt. Men det kommer att göra så att många av de som står utanför arbetsmarknaden i dag får möjlighet att få ett arbete.

Anna Sandström

Släpp in utlandsfödda på arbetsmarknaden

Finanspolitiska rådets ordförande John Hassler säger till Sveriges Radio att arbetskraftskostnaden, det vill säga kostnaden för lönen och arbetsgivaravgifterna tillsammans, måste halveras för att personer utan utbildning som kommit till Sverige ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Hasslers förslag för att få in fler utlandsfödda på arbetsmarknaden är att parterna ska förhandla fram särskilda avtal som gör det möjligt att anställa nyanlända med låga kvalifikationer till en lägre lön.

Eva Östling är vd för hotell- och restaurangföretagen i Visita, en bransch som anställer många personer med utländsk bakgrund. Hon säger till Sveriges Radio att låglönejobb är en möjlighet för människor att komma in på arbetsmarknaden. Men att parterna inte ensamma kan göra något åt detta utan att de måste ha med staten på detta.

I dag finns det redan instegsjobb att använda sig av som ett sätt att få nyanlända i arbete med en subventionerad anställning. Trots att arbetsgivaren kan få 80 procent av lönen i bidrag har instegsjobben inte slagit igenom. Reformen liknar mer ett fiasko.

Men även om bidragsanställningar har fungerat dåligt finns det anledning att lyssna på Hassler. Sverige är ett av de länder i Europa med högst ingångslöner. Med ökat asylmottagande kommer en stor andel av de nyanlända hamna utanför arbetsmarknaden, eftersom de inte anses vara nog produktiva.

Den bristande användningen av bidragsanställningar kan inte enbart tolkas som en illvilja från arbetsgivares sida från att anställa till lägre kostnader. När instegsjobben utvärderades kom kritik från arbetsgivarhåll om att stödperioden borde vara längre. Om man anställer en nyanländ utan utbildning tar det tid att lära den såväl yrket som språket. Detta tillsammans med administration kring tjänsterna och risken för att göra fel gör att arbetsgivare drar sig från att använda sig av instegsjobben.

Alliansen satte igång en process för att sänka kostnaderna för att anställa. Genom sänkta arbetsgivaravgifter för unga och höjda RUT- och ROT-avdrag anställdes fler inom dessa sektorer. Denna linje borde ha fått fortsätta med ytterligare sänkta arbetsgivaravgifter för fler grupper. Resten är upp till arbetsmarknadens parter. Genom att använda det redan befintliga systemet med tariffer kan lönerna enkelt regleras särskilt för nyanlända utan kvalifikationer. För det behövs en gemensam vilja från såväl fackförbund som arbetsgivarorganisationer.

Regeringen driver en politik för högre skatter som kommer att rationalisera bort ännu fler lågkvalificerade arbeten. Det kommer att hålla stora grupper utanför arbetsmarknaden. Sänkta kostnader för att anställa och lägre ingångslöner kommer inte att förändra allt. Men det kommer att göra så att många av de som står utanför arbetsmarknaden i dag får möjlighet att få ett arbete.

Anna Sandström