20 sep 2016 16:39

20 sep 2016 16:39

Naturvård på kredit är inte hållbar

Debatt:

Replik. Svar till Sven Swedberg, Länsstyrelsen (MT 8/9)

När ett reservat bildas så beskrivs syftet i en skötselplan. Denna måste vara relevant och lever man inte upp till sin egen plan så blir det naturvård på kredit. Vilket vi inte anser vara en seriöst gentemot alla som intresserar sig för mark och natur.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Sven Swedberg ogillar att LRF påpekar brister i reservatsskötseln. Men uppgifterna som vår kritik grundas på är inte LRFs, utan Länsstyrelsens egna. Swedbergs egen rapport från 2012 beskriver att pengarna inte räcker till reservatens underhåll och att många av skötselplanerna för de då 461 reservaten inte höll måttet. Enligt denna rapport ska de flesta av bristerna vara åtgärdade nu och vi ser fram emot att Länsstyrelsen ägnar mediautrymme åt att presentera uppföljningen – istället för att kritisera LRF som bara läser innantill.

LRF har inget principiellt emot att det bildas reservat om det är särskilt viktiga områden och det finns markägare som är med på noterna. I naturvårdssammanhang kallas denna metod för Komet. Vi vill därutöver också upprepa att skogsägarna utan ersättning avsätter minst 5 procent av sin mark för naturvårdsändamål och att detta medverkar till att totalt 25 procent av skogsmarken är tagen ur produktion. Då är det bra att Swedberg betonar vikten av samarbetet med markägare, både vid bildande och skötsel. Men för att även statens del i naturvården ska vara seriös så måste ambitionerna harmonisera med plånboken. Därför blir märkligt att Swedbergs inte ser tycks inte se några problem med att Länsstyrelsen fortsätter lösa in nya områden - trots att det saknas pengar till skötsel och uppdatering av de gamla.

Reservaten har nu passerat 500 stycken. Om det inte fanns pengar till de första 461, finns det då pengar till ytterligare 40?

Tänk om någon av alla de företagare som myndigheter kontrollerar skulle argumentera på samma sätt: Nej, jag kan tyvärr inte leva upp till era regler just nu för det saknas medel, men jag hoppas att det ska komma nya pengar nästa år... eller möjligen året därpå.

Monica Didriksson, ledamot LRF Västra Götalands regionsstyrelse

Sven Swedberg ogillar att LRF påpekar brister i reservatsskötseln. Men uppgifterna som vår kritik grundas på är inte LRFs, utan Länsstyrelsens egna. Swedbergs egen rapport från 2012 beskriver att pengarna inte räcker till reservatens underhåll och att många av skötselplanerna för de då 461 reservaten inte höll måttet. Enligt denna rapport ska de flesta av bristerna vara åtgärdade nu och vi ser fram emot att Länsstyrelsen ägnar mediautrymme åt att presentera uppföljningen – istället för att kritisera LRF som bara läser innantill.

LRF har inget principiellt emot att det bildas reservat om det är särskilt viktiga områden och det finns markägare som är med på noterna. I naturvårdssammanhang kallas denna metod för Komet. Vi vill därutöver också upprepa att skogsägarna utan ersättning avsätter minst 5 procent av sin mark för naturvårdsändamål och att detta medverkar till att totalt 25 procent av skogsmarken är tagen ur produktion. Då är det bra att Swedberg betonar vikten av samarbetet med markägare, både vid bildande och skötsel. Men för att även statens del i naturvården ska vara seriös så måste ambitionerna harmonisera med plånboken. Därför blir märkligt att Swedbergs inte ser tycks inte se några problem med att Länsstyrelsen fortsätter lösa in nya områden - trots att det saknas pengar till skötsel och uppdatering av de gamla.

Reservaten har nu passerat 500 stycken. Om det inte fanns pengar till de första 461, finns det då pengar till ytterligare 40?

Tänk om någon av alla de företagare som myndigheter kontrollerar skulle argumentera på samma sätt: Nej, jag kan tyvärr inte leva upp till era regler just nu för det saknas medel, men jag hoppas att det ska komma nya pengar nästa år... eller möjligen året därpå.

Monica Didriksson, ledamot LRF Västra Götalands regionsstyrelse