30 aug 2016 13:00

30 aug 2016 13:00

Hovrättens dom inget annat än en skandal

Insändare: Våldtäkt

  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Jag hade i det längsta hoppats på att den högre domstolen skulle ta tag i fallet på allvar. Men jag läser och läser och finner att hovrätten trasslar in sig och motsäger sig själv hela tiden. Journalisten Britta Svensson skriver i tidningen Expressen att hovrättens beslut är ”obegripligt och äckligt”. Och jag är helt inne på hennes linje.

Jag citerar ur domen:

”Ett påtvingat samlag ska alltid bedömas som våldtäkt. Om en sexuell handling är helt frivillig och ömsesidig, kan den däremot normalt bedömas som sexuellt utnyttjande av barn”.

Hovrätten konstaterar vidare att ”målsägandens (den då 13-åriga flickans) uppgifter är trovärdiga. Hennes utsaga är följdriktig och styrkt”. Hon har flera gånger berättat om sin ålder för gärningsmannen, och sagt nej upprepade gånger.

Hovrätten konstaterar i domen, det kan ”uteslutas ” att gärningsmannen har missuppfattat detta.

I domen finns också sjukvårdens (Skaraborgs sjukhus) beskrivningar av alla de skador som flickan och gärningsmannen uppvisat direkt efter händelsen. Flickan har haft hudavskrapningar på vänster handled, ländrygg och skinkor. Undersökningen talar, enligt rättsintyget, starkt för att hennes skador till övervägande delen uppkommit genom våldsinverkan av annan person. Även gärningsmannen uppvisar skador, som skrapmärken på knäna och sår på penis.

Frågan är nu hur många bevis hovrätten anser att den ska ha för att inse att det här handlar om en våldtäkt i lagens mening.

Så resonemanget om gärningsmannens ålder: Här finner hovrätten att det inte är ”mer sannolikt att XX är född 1996 än år 1999”. Därför ska han när det gäller straffet anses som född 1999. Någon åldersbestämning värd namnet har inte gjorts.

Flickan var 13 vid händelsen och ska, eftersom hon var under 15, betraktas som ett barn. Hur hon mår efter händelsen och vilka problem hon riskerar att drabbas av i framtiden tar hovrätten, enligt min mening, inte minsta hänsyn till.

Däremot tas all hänsyn till gärningsmannen, som inte har förstått ett vitten av vårt rättssystem. Hade han gjort det och åtminstone visat lite ånger hade hans situation förbättrats avsevärt. Min fråga till försvarsadvokat Tore Brandtler är därför följande: Har du frågat gärningsmannen om han ångrar sig? Jag skulle bli oerhört förvånad om jag skulle få ett svar. Varken han eller målsägandebiträdet har velat svara på frågor när Mariestads-Tidningen har ringt upp dem. Oerhört dåligt!

Slutligen: Den här domen är en skandal och borde absolut överklagas till Högsta domstolen. Även om HD inte tar upp fallet blir det ändå en markering.

Inger Dernroth

Jag hade i det längsta hoppats på att den högre domstolen skulle ta tag i fallet på allvar. Men jag läser och läser och finner att hovrätten trasslar in sig och motsäger sig själv hela tiden. Journalisten Britta Svensson skriver i tidningen Expressen att hovrättens beslut är ”obegripligt och äckligt”. Och jag är helt inne på hennes linje.

Jag citerar ur domen:

”Ett påtvingat samlag ska alltid bedömas som våldtäkt. Om en sexuell handling är helt frivillig och ömsesidig, kan den däremot normalt bedömas som sexuellt utnyttjande av barn”.

Hovrätten konstaterar vidare att ”målsägandens (den då 13-åriga flickans) uppgifter är trovärdiga. Hennes utsaga är följdriktig och styrkt”. Hon har flera gånger berättat om sin ålder för gärningsmannen, och sagt nej upprepade gånger.

Hovrätten konstaterar i domen, det kan ”uteslutas ” att gärningsmannen har missuppfattat detta.

I domen finns också sjukvårdens (Skaraborgs sjukhus) beskrivningar av alla de skador som flickan och gärningsmannen uppvisat direkt efter händelsen. Flickan har haft hudavskrapningar på vänster handled, ländrygg och skinkor. Undersökningen talar, enligt rättsintyget, starkt för att hennes skador till övervägande delen uppkommit genom våldsinverkan av annan person. Även gärningsmannen uppvisar skador, som skrapmärken på knäna och sår på penis.

Frågan är nu hur många bevis hovrätten anser att den ska ha för att inse att det här handlar om en våldtäkt i lagens mening.

Så resonemanget om gärningsmannens ålder: Här finner hovrätten att det inte är ”mer sannolikt att XX är född 1996 än år 1999”. Därför ska han när det gäller straffet anses som född 1999. Någon åldersbestämning värd namnet har inte gjorts.

Flickan var 13 vid händelsen och ska, eftersom hon var under 15, betraktas som ett barn. Hur hon mår efter händelsen och vilka problem hon riskerar att drabbas av i framtiden tar hovrätten, enligt min mening, inte minsta hänsyn till.

Däremot tas all hänsyn till gärningsmannen, som inte har förstått ett vitten av vårt rättssystem. Hade han gjort det och åtminstone visat lite ånger hade hans situation förbättrats avsevärt. Min fråga till försvarsadvokat Tore Brandtler är därför följande: Har du frågat gärningsmannen om han ångrar sig? Jag skulle bli oerhört förvånad om jag skulle få ett svar. Varken han eller målsägandebiträdet har velat svara på frågor när Mariestads-Tidningen har ringt upp dem. Oerhört dåligt!

Slutligen: Den här domen är en skandal och borde absolut överklagas till Högsta domstolen. Även om HD inte tar upp fallet blir det ändå en markering.

Inger Dernroth

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.