26 feb 2016 06:00

26 feb 2016 06:00

Kommuner och landsting sviker NPF-familjerna

Debatt:

Vård. Närmare var tionde person i Sverige har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) och idag får många sin diagnos redan som barn. Kommuner och landsting har en skyldighet att erbjuda samordning av vårdkontakterna, men bara 1 av 10 föräldrar har erbjudits detta. De flesta föräldrar saknar helt information om det som landsting och kommuner är skyldiga att erbjuda och kan därför inte ställa rätt krav. Slutsatsen är tydlig samhällets stöd måste bli bättre.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Vägen till en NPF-diagnos är lång och börjar ofta när oroliga föräldrar vänder sig till skolan eller sjukvården efter att de upplevt att deras barn har svårt att koncentrera sig. Att få en diagnos är ett viktigt besked som bidrar till att skapa tydlighet. Samtidigt höjs förväntningarna om att få rätt stöd och hjälp. Men trots samhällets skyldighet att erbjuda flera olika typer av stöd beskriver föräldrar till barn med NPF att samhället inte lever upp till sitt ansvar. Det leder till ohållbara situationer för familjerna. I en undersökning genomförd av Trygg-Hansa och Riksförbundet Attention beskriver 73 procent av föräldrarna att det ofta är svårt eller känns omöjligt att veta var de kan få hjälp.

Istället för att få den hjälp de har rätt till får föräldrarna ikläda sig rollen som koordinatorer som ska samordna skola, vård och myndighetskontakter samt sätta sig in i den lagstiftning som gäller. Konsekvenserna av detta är att 50 procent av föräldrarna har blivit sjukskrivna på grund av stress och nästan 30 procent har fått gå ner i arbetstid för att klara av situationen. Det är speciellt kännbart för ensamstående föräldrar.

En del i lösningen för att underlätta för dessa familjer är en samordnad individuell vårdplan (SIP), som enligt lag ska erbjudas familjer med barn med funktionsnedsättningar. En sådan plan beskriver insatser och åtgärder från både socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Trots att landsting och kommuner omfattas av denna skyldighet är det knappt 10 procent av föräldrarna som uppger att de har erbjudits en samordnad individuell vårdplan och 70 procent känner inte ens till att möjligheten finns.

Ansvaret för att rätt insatser erbjuds och fungerar ligger i första hand på kommuner och landsting. Tyvärr kan vi konstatera att ansvaret brister på många håll. Stödet skiljer sig också åt i olika delar av landet.

I sin regeringsförklaring framhöll statsminister Stefan Löfven att ett skolutvecklingsprogram ska tas fram och att detta kommer att ha stor betydelse för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Detta var ett välkommet besked, men undersökningen visar också att kommuner och landsting brister i sitt ansvar. Det är tydligt att det behövs lokalt ansvarstagande för att dessa familjer skall få den hjälp de har rätt till. Alla barn har rätt till så bra förutsättningar som möjligt.

Johan Agerman, vd Trygg-Hansa

Ann-Kristin Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention

Vägen till en NPF-diagnos är lång och börjar ofta när oroliga föräldrar vänder sig till skolan eller sjukvården efter att de upplevt att deras barn har svårt att koncentrera sig. Att få en diagnos är ett viktigt besked som bidrar till att skapa tydlighet. Samtidigt höjs förväntningarna om att få rätt stöd och hjälp. Men trots samhällets skyldighet att erbjuda flera olika typer av stöd beskriver föräldrar till barn med NPF att samhället inte lever upp till sitt ansvar. Det leder till ohållbara situationer för familjerna. I en undersökning genomförd av Trygg-Hansa och Riksförbundet Attention beskriver 73 procent av föräldrarna att det ofta är svårt eller känns omöjligt att veta var de kan få hjälp.

Istället för att få den hjälp de har rätt till får föräldrarna ikläda sig rollen som koordinatorer som ska samordna skola, vård och myndighetskontakter samt sätta sig in i den lagstiftning som gäller. Konsekvenserna av detta är att 50 procent av föräldrarna har blivit sjukskrivna på grund av stress och nästan 30 procent har fått gå ner i arbetstid för att klara av situationen. Det är speciellt kännbart för ensamstående föräldrar.

En del i lösningen för att underlätta för dessa familjer är en samordnad individuell vårdplan (SIP), som enligt lag ska erbjudas familjer med barn med funktionsnedsättningar. En sådan plan beskriver insatser och åtgärder från både socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Trots att landsting och kommuner omfattas av denna skyldighet är det knappt 10 procent av föräldrarna som uppger att de har erbjudits en samordnad individuell vårdplan och 70 procent känner inte ens till att möjligheten finns.

Ansvaret för att rätt insatser erbjuds och fungerar ligger i första hand på kommuner och landsting. Tyvärr kan vi konstatera att ansvaret brister på många håll. Stödet skiljer sig också åt i olika delar av landet.

I sin regeringsförklaring framhöll statsminister Stefan Löfven att ett skolutvecklingsprogram ska tas fram och att detta kommer att ha stor betydelse för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Detta var ett välkommet besked, men undersökningen visar också att kommuner och landsting brister i sitt ansvar. Det är tydligt att det behövs lokalt ansvarstagande för att dessa familjer skall få den hjälp de har rätt till. Alla barn har rätt till så bra förutsättningar som möjligt.

Johan Agerman, vd Trygg-Hansa

Ann-Kristin Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.