11 dec 2015 15:40

11 dec 2015 15:40

Tvångsackord hämmar tillväxt och konkurrens

Debatt:

Avtal. Byggbranschen står inför en rad utmaningar. En allt mer påtaglig internationell- och nationell konkurrens ställer högre krav på våra byggföretag, visar den nya rapporten ”Dags för byggbranschens aktörer att anpassa sig till framtiden”. För att byggföretagen ska kunna stå sig starka i en allt hårdare konkurrens måste arbetsgivare och fackförbund i den kommande avtalsrörelsen våga titta på alla delar i branschen som hindrar våra företag från att växa.

För vi borde ha ett gemensamt intresse –att svensk byggbransch ska vara konkurrenskraftig även framöver.

Av Sveriges Byggindustriers 3200 medlemsföretag utgörs idag 3175 av små- eller medelstora företag. När allt fler av branschens medarbetare är anställda i mindre företag måste kollektivavtalen följa med i utvecklingen och anpassas. Att få fler företag och medarbetare att omfattas av kollektivavtal är en överlevnadsfråga för den svenska modellen.

Flera faktorer påverkar företagens benägenhet att ställa sig utanför kollektivavtalen. En del i detta är att kollektivavtalen upplevs som föråldrade och oattraktiva. De alltför komplicerade lönereglerna skrämmer bort många mindre företag som ofta inte har resurser att administrera byggavtalets krångliga regler. Flera av våra medlemsföretag upplever dessutom att byggbranschens tvingande ackordslöner är problematiskt.

En ackordslön är en löneform där stora delar av lönen varierar enbart beroende på hur fort olika arbetsmoment utförs. Man kan tro att en sådan löneform ökar produktiviteten, men fort blir ofta fel, produktivitet handlar om resursförbrukning och effektivitet.

Problemet med Byggavtalets regler om ackordslön är att de är tvingande för de flesta företagen i branschen. Det innebär att ett företag som åtagit sig ett arbete, under de flesta förutsättningar, är skyldiga att förhandla om och tillämpa en ackordslönemodell. Vi tror att ackord kan fungera bra för vissa företag och arbeten, medan det är mindre lämpligt för andra arbeten och arbetsgivare.

Effekten av att inte enas om en ackordslönemodell är ofta negativt för både arbetsgivare och arbetstagare. En arbetsplats som tillämpar stupstockslön kan pågå under flera år vilket innebär ett avsevärt lönebortfall för medarbetarna. Det är också svårt för oss arbetsgivare och fackförbund att hantera tusentals små företags löner när de bestäms lokalt på varje arbetsplats. Dessutom leder det till onödigt många tvister och missnöjesyttringar som påverkar produktiviteten negativt.

Byggavtalets tvingande ackordssystem skapar en press på arbetsgivare att acceptera lönesystem som hämmar företagets långsiktiga konkurrenskraft. Dessutom är förutsägbarheten för lönekostnaden låg. Att inte kunna uppskatta kostnaden för lön under en längre period sätter arbetsgivaren i en besvärlig sits i ett upphandlingsskeende.

Vi är måna om att byggföretagen och dess medarbetare, liksom på arbetsmarknaden i övrigt, ska kunna välja det lönesystem som fungerar bäst för deras verksamhet. Parterna inom byggbranschen måste skapa förutsättningar för en ökad tillväxt och möjliggöra för företag att växa och kunna anställa fler duktiga medarbetare.

För att det ska vara möjligt krävs det att de tvingande reglerna tas bort och att fackliga förtroendemän får möjlighet att bilda fackklubbar. Vi ser detta som en viktigfråga att driva i avtalsrörelsen 2016.

Maria Skoog, Chef Skaraborg Sveriges Byggindustrier

Mats Åkerlind, förhandlingschef Sveriges Byggindustrier

För vi borde ha ett gemensamt intresse –att svensk byggbransch ska vara konkurrenskraftig även framöver.

Av Sveriges Byggindustriers 3200 medlemsföretag utgörs idag 3175 av små- eller medelstora företag. När allt fler av branschens medarbetare är anställda i mindre företag måste kollektivavtalen följa med i utvecklingen och anpassas. Att få fler företag och medarbetare att omfattas av kollektivavtal är en överlevnadsfråga för den svenska modellen.

Flera faktorer påverkar företagens benägenhet att ställa sig utanför kollektivavtalen. En del i detta är att kollektivavtalen upplevs som föråldrade och oattraktiva. De alltför komplicerade lönereglerna skrämmer bort många mindre företag som ofta inte har resurser att administrera byggavtalets krångliga regler. Flera av våra medlemsföretag upplever dessutom att byggbranschens tvingande ackordslöner är problematiskt.

En ackordslön är en löneform där stora delar av lönen varierar enbart beroende på hur fort olika arbetsmoment utförs. Man kan tro att en sådan löneform ökar produktiviteten, men fort blir ofta fel, produktivitet handlar om resursförbrukning och effektivitet.

Problemet med Byggavtalets regler om ackordslön är att de är tvingande för de flesta företagen i branschen. Det innebär att ett företag som åtagit sig ett arbete, under de flesta förutsättningar, är skyldiga att förhandla om och tillämpa en ackordslönemodell. Vi tror att ackord kan fungera bra för vissa företag och arbeten, medan det är mindre lämpligt för andra arbeten och arbetsgivare.

Effekten av att inte enas om en ackordslönemodell är ofta negativt för både arbetsgivare och arbetstagare. En arbetsplats som tillämpar stupstockslön kan pågå under flera år vilket innebär ett avsevärt lönebortfall för medarbetarna. Det är också svårt för oss arbetsgivare och fackförbund att hantera tusentals små företags löner när de bestäms lokalt på varje arbetsplats. Dessutom leder det till onödigt många tvister och missnöjesyttringar som påverkar produktiviteten negativt.

Byggavtalets tvingande ackordssystem skapar en press på arbetsgivare att acceptera lönesystem som hämmar företagets långsiktiga konkurrenskraft. Dessutom är förutsägbarheten för lönekostnaden låg. Att inte kunna uppskatta kostnaden för lön under en längre period sätter arbetsgivaren i en besvärlig sits i ett upphandlingsskeende.

Vi är måna om att byggföretagen och dess medarbetare, liksom på arbetsmarknaden i övrigt, ska kunna välja det lönesystem som fungerar bäst för deras verksamhet. Parterna inom byggbranschen måste skapa förutsättningar för en ökad tillväxt och möjliggöra för företag att växa och kunna anställa fler duktiga medarbetare.

För att det ska vara möjligt krävs det att de tvingande reglerna tas bort och att fackliga förtroendemän får möjlighet att bilda fackklubbar. Vi ser detta som en viktigfråga att driva i avtalsrörelsen 2016.

Maria Skoog, Chef Skaraborg Sveriges Byggindustrier

Mats Åkerlind, förhandlingschef Sveriges Byggindustrier

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.