17 nov 2015 06:00

17 nov 2015 06:00

Fortsatt mörkt för svensk mjölk

  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Det ser inte ut att ljusna för landets allt färre mjölkbönder. Regeringens utlovade kreditgarantier var ett irrbloss, då det visade sig att de utlovade 500 miljonerna i garantier skulle strida mot lagen.

Den starkaste av regeringens 87 punkter i sitt åtgärdsprogram har alltså strukits. Kvar är det av EU beslutade mjölkstödet som Jordbruksverket kommer att betala ut innan årsskiftet på 96 miljoner kronor, varav EU står för 76 miljoner. Det motsvarar tre öre per liter mjölk. Stödprogrammet, som fortsätter under nästa år, ger totalt 5 öre per liter.

Samtidigt går den svenska mjölknäringen omkring en krona back per liter producerad mjölk.

Regeringens sänkta skatt på jordbruksdiesel, som motsvarar ynka ett öre per liter mjölk, är närmast ett hån. Särskilt om man betänker att regeringen planerar att höja drivmedelsskatterna och andra skatter som belastar alla lastbilstransporter till och från gårdarna.

I slutänden är det dock marknaden som avgör mjölkböndernas framtid. Som tur är har svensk mjölkproduktion ett brett stöd hos allmänheten som gärna betalar lite extra för mjölken.

Handeln uppger att nio av tio stöder svensk mjölk i kampanjer som mjölkkronan. En krona extra per liter mjölk beräknas ge 100 miljoner kronor, eller 7 öre per liter producerad mjölk till bönderna. Alltså mer än mjölkstödet och skatterabatten på jordbruksdiesel sammantaget.

Att en krona per liter konsumtionsmjölk i slutänden ger några öre till bonden beror på att vanlig dricksmjölk är en mindre del av alla mejeriprodukter. Vill man stödja svensk mjölk ska man köpa svensk ost, då det går åt tio kilo mjölk föra att framställa ett kilo ost.

Betalningsviljan finns men mjölkmarknadens jätte Arla är inte intresserad av att förmedla en extrabetalning till sina svenska mjölkleverantörer från landets medvetna konsumenter. Medlemsavdelningar inom Arla har jobbat hårt för att ursprungsmärkningen med ”sverigekannan” skulle ge 40-45 öre extra per liter.

Arla som är en internationell mejerijätte är också ett medlemsägt kooperativ, med principen en medlem en röst ett mjölkpris. Olika länders produktionsförutsättningar, som fördyrande svenska skatter och regler som konsumenterna är beredda att betala extra för, verkar Arla inte vilja ta hänsyn till.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) ser inte några tecken till nya ingripanden eller stöd från EU, inför veckans jordbruksrådsmöte i Bryssel. Under tiden går svenska mjölkgårdar i konkurs. Igenvuxna hagar och tomma ladugårdar dödar sakta men säkert svensk landsbygd.

Men det finns ljus i mörkret. Energimyndigheten vill styra över cirka 800 miljoner, av de 1,4 miljarder kronor regeringen vill satsa på solceller under åren 2016-2019, till lantbruksföretag. Till detta finns det pengar, men att hjälpa svensk mjölkproduktion att överleva kan regeringen inte samla sig till. När Bucht säger att han tror på svensk mjölk så får man nästan känslan att han ser de tomma ladugårdarnas potential som stativ för solcellspaneler.

Greger Ekman

Det ser inte ut att ljusna för landets allt färre mjölkbönder. Regeringens utlovade kreditgarantier var ett irrbloss, då det visade sig att de utlovade 500 miljonerna i garantier skulle strida mot lagen.

Den starkaste av regeringens 87 punkter i sitt åtgärdsprogram har alltså strukits. Kvar är det av EU beslutade mjölkstödet som Jordbruksverket kommer att betala ut innan årsskiftet på 96 miljoner kronor, varav EU står för 76 miljoner. Det motsvarar tre öre per liter mjölk. Stödprogrammet, som fortsätter under nästa år, ger totalt 5 öre per liter.

Samtidigt går den svenska mjölknäringen omkring en krona back per liter producerad mjölk.

Regeringens sänkta skatt på jordbruksdiesel, som motsvarar ynka ett öre per liter mjölk, är närmast ett hån. Särskilt om man betänker att regeringen planerar att höja drivmedelsskatterna och andra skatter som belastar alla lastbilstransporter till och från gårdarna.

I slutänden är det dock marknaden som avgör mjölkböndernas framtid. Som tur är har svensk mjölkproduktion ett brett stöd hos allmänheten som gärna betalar lite extra för mjölken.

Handeln uppger att nio av tio stöder svensk mjölk i kampanjer som mjölkkronan. En krona extra per liter mjölk beräknas ge 100 miljoner kronor, eller 7 öre per liter producerad mjölk till bönderna. Alltså mer än mjölkstödet och skatterabatten på jordbruksdiesel sammantaget.

Att en krona per liter konsumtionsmjölk i slutänden ger några öre till bonden beror på att vanlig dricksmjölk är en mindre del av alla mejeriprodukter. Vill man stödja svensk mjölk ska man köpa svensk ost, då det går åt tio kilo mjölk föra att framställa ett kilo ost.

Betalningsviljan finns men mjölkmarknadens jätte Arla är inte intresserad av att förmedla en extrabetalning till sina svenska mjölkleverantörer från landets medvetna konsumenter. Medlemsavdelningar inom Arla har jobbat hårt för att ursprungsmärkningen med ”sverigekannan” skulle ge 40-45 öre extra per liter.

Arla som är en internationell mejerijätte är också ett medlemsägt kooperativ, med principen en medlem en röst ett mjölkpris. Olika länders produktionsförutsättningar, som fördyrande svenska skatter och regler som konsumenterna är beredda att betala extra för, verkar Arla inte vilja ta hänsyn till.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) ser inte några tecken till nya ingripanden eller stöd från EU, inför veckans jordbruksrådsmöte i Bryssel. Under tiden går svenska mjölkgårdar i konkurs. Igenvuxna hagar och tomma ladugårdar dödar sakta men säkert svensk landsbygd.

Men det finns ljus i mörkret. Energimyndigheten vill styra över cirka 800 miljoner, av de 1,4 miljarder kronor regeringen vill satsa på solceller under åren 2016-2019, till lantbruksföretag. Till detta finns det pengar, men att hjälpa svensk mjölkproduktion att överleva kan regeringen inte samla sig till. När Bucht säger att han tror på svensk mjölk så får man nästan känslan att han ser de tomma ladugårdarnas potential som stativ för solcellspaneler.

Greger Ekman

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.