01 aug 2017 06:00

01 aug 2017 06:00

Tio miljarder skäl att motverka fusk i byggnäringen

DEBATT

  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Arbetsmiljöverket har intervjuat 3 200 arbetsgivare om attityden till fusk. Resultatet för byggnäringen är nedslående. 25 procent anger att det krävs fusk för att bära sig ekonomiskt. Svaren sätter fingret på två avgörande framtidsfrågor: Dels kostnadsökningarna för små och medelstora företag. Dels behovet av en sundare konkurrens.

Låt mig först konstatera att förändringen över tid är positiv. Hälften av arbetsgivarna menar att det är ovanligare med brott mot arbetsmiljöregler i dag jämfört med för fem år sedan.

Den stereotypa bilden av byggnäringen som ett Vilda Västern för lycksökare är ytterst felaktig. Detta bekräftas också i statistiken över arbetsplatsolyckor. Under flera år har byggnäringen haft en nedåtgående trend med färre tillbud per anställd. Ett bevis för att säkerhetsfrågorna prioriteras av branschen är att alla olyckor i dag behandlas på ”ledningsnivå”, oavsett storlek på företaget.

Men parallellt med den positiva utvecklingen finns växande skäl till oro.

Enligt Sveriges Byggindustriers årliga rot-enkät, som i våras besvarades av mer än 500 medlemsföretag, upplever sju av tio företagare att marknaden för rot-tjänster bromsar in. Förslag som försämrade 3:12-regler slår också mot branschen. Samtidigt efterfrågar allt fler kunder svartarbeten. Frestelsen att fuska ökar.

Den negativa spiralen är olycklig. Byggnäringen arbetar sedan flera år tillbaka för att stävja osund konkurrens. Svartarbetet i byggbranschen motsvarar drygt 10 miljarder kronor per år i uteblivna skatteintäkter. Det är pengar som behövs i vård, skola och omsorg.

Därför vill Sveriges Byggindustrier ha tydliga entreprenadkedjor där vi tar ansvar för vem som befinner sig på arbetsplatserna. Vi har också ställt oss bakom flera lagförslag som på olika sätt minskar fusket. Lagen om anmälningsplikt för med sig att utländska företag är skyldiga att anmäla sig hos Skatteverket. Lagen om närvaroliggare gör att det framgår vem som utför arbeten på en byggarbetsplats - och åt vilket företag. Lagen om förenklad månadsrapportering innebär att företagen redovisar lön, skatt och arbetsgivaravgifter för varje anställd varje månad till Skatteverket.

Vi satsar också 50 miljoner kronor för att lyfta säkerhetsfrågorna hos byggföretag verksamma i Sverige. I branschen pågår ett aktivt arbete med attitydförändringar och rutiner.

Det är välkommet med fler inspektioner av arbetsplatserna från Arbetsmiljöverket. Byggnäringen tar sitt ansvar för en sund konkurrens. Frågan är vad regering och riksdag gör för att undvika fler konkurser hos våra små och medelstora medlemsföretag.

Maria Skoog

Chef BI Skaraborg

Sveriges Byggindustrier

Arbetsmiljöverket har intervjuat 3 200 arbetsgivare om attityden till fusk. Resultatet för byggnäringen är nedslående. 25 procent anger att det krävs fusk för att bära sig ekonomiskt. Svaren sätter fingret på två avgörande framtidsfrågor: Dels kostnadsökningarna för små och medelstora företag. Dels behovet av en sundare konkurrens.

Låt mig först konstatera att förändringen över tid är positiv. Hälften av arbetsgivarna menar att det är ovanligare med brott mot arbetsmiljöregler i dag jämfört med för fem år sedan.

Den stereotypa bilden av byggnäringen som ett Vilda Västern för lycksökare är ytterst felaktig. Detta bekräftas också i statistiken över arbetsplatsolyckor. Under flera år har byggnäringen haft en nedåtgående trend med färre tillbud per anställd. Ett bevis för att säkerhetsfrågorna prioriteras av branschen är att alla olyckor i dag behandlas på ”ledningsnivå”, oavsett storlek på företaget.

Men parallellt med den positiva utvecklingen finns växande skäl till oro.

Enligt Sveriges Byggindustriers årliga rot-enkät, som i våras besvarades av mer än 500 medlemsföretag, upplever sju av tio företagare att marknaden för rot-tjänster bromsar in. Förslag som försämrade 3:12-regler slår också mot branschen. Samtidigt efterfrågar allt fler kunder svartarbeten. Frestelsen att fuska ökar.

Den negativa spiralen är olycklig. Byggnäringen arbetar sedan flera år tillbaka för att stävja osund konkurrens. Svartarbetet i byggbranschen motsvarar drygt 10 miljarder kronor per år i uteblivna skatteintäkter. Det är pengar som behövs i vård, skola och omsorg.

Därför vill Sveriges Byggindustrier ha tydliga entreprenadkedjor där vi tar ansvar för vem som befinner sig på arbetsplatserna. Vi har också ställt oss bakom flera lagförslag som på olika sätt minskar fusket. Lagen om anmälningsplikt för med sig att utländska företag är skyldiga att anmäla sig hos Skatteverket. Lagen om närvaroliggare gör att det framgår vem som utför arbeten på en byggarbetsplats - och åt vilket företag. Lagen om förenklad månadsrapportering innebär att företagen redovisar lön, skatt och arbetsgivaravgifter för varje anställd varje månad till Skatteverket.

Vi satsar också 50 miljoner kronor för att lyfta säkerhetsfrågorna hos byggföretag verksamma i Sverige. I branschen pågår ett aktivt arbete med attitydförändringar och rutiner.

Det är välkommet med fler inspektioner av arbetsplatserna från Arbetsmiljöverket. Byggnäringen tar sitt ansvar för en sund konkurrens. Frågan är vad regering och riksdag gör för att undvika fler konkurser hos våra små och medelstora medlemsföretag.

Maria Skoog

Chef BI Skaraborg

Sveriges Byggindustrier

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.