10 mar 2017 06:00

10 mar 2017 06:00

Svårt för små företag att delta i offentliga upphandlingar

Debatt:

Regeringen förlorade i riksdagen när det gällde upphandlingsreglerna, men trots den förlorade omröstningen vill man ändå inte acceptera riksdagens demokratiskt fattade beslut.

Därför gör man nu en ny framstöt med de kritiserade arbetsrättsliga kraven.

Den nya nu gällande lagstiftningen ger redan goda möjligheter att ställa olika arbetsrättsliga krav om den upphandlande myndigheten önskar. Men utan att i detalj beskriva vilka och var de ska hämtas såsom både TCO och LO krävt av regeringen.

Anledningen till att regeringen nu återkommer i frågan är officiellt sett att man menar att Sverige inte har uppfyllt EU:s upphandlingsdirektiv eftersom det tvingande kravet måste finnas med i den nationella lagen.

Vi delar inte den bedömningen. Inga andra EU-länder har infört sådana krav i sina lagar. Se till exempel på Danmark som har en arbetsmarknadsmodell mycket lik vår svenska. Där har inte några tvingande arbetsrättsliga villkor införts i upphandlingslagstiftning som trädde i kraft redan för ett år sedan. Varför ska den svenska tolkningen av lagstiftningen avvika från övriga EU-länders?

Tvingande krav kommer att försämra möjligheten för små företag att delta i offentliga upphandlingar. Enligt samma logik påverkar det givetvis kommuner och landstings möjligheter att inkludera regionala och lokala företag, oftast små, i upphandlingsprocessen.

I praktiken kan det innebära att det blir svårare att upphandla snöröjning eller morötter till skolmaten från lokala företag som av olika skäl inte vill ha kollektivavtal. Det finns exempelvis gott om familjeföretag som inte ser behovet av kollektivavtal eftersom man ännu inte har några anställda.

För att förstå regeringens och de fackliga centralorganisationernas starka ambitioner att koppla samman regler klippta ur kollektivavtal med regelverket om offentlig upphandling får man backa till regeringens presentation av förlaget. Civilministern sida vid sida med LO-facket Byggnads ordförande talade om krav på kollektivavtal i upphandlingar. Ordning och reda.

Det är inget fel på att hävda ett fackligt egenintresse. Men det är inte rätt att överföra det till svensk lag. Vi gillar också kollektivavtal och att medarbetare organiserar sig. Men det motiverar inte att alla företag i praktiken ska tvingas in om man vill delta i en offentlig upphandling. Dessutom på ett krångligt, otydligt och komplicerat sätt.

Tvingande krav kommer att försämra möjligheten för små företag att delta i offentliga upphandlingar. De tvingande kraven kommer att skapa fler problem för upphandlande myndigheter än det är tänkt att lösa och det kommer förändra den svenska modellen när vi lämnar till myndigheter att tolka våra avtal.

Dags att gå vidare och lägga tid och kraft på goda upphandlingar som gynnar medborgare, företag och medarbetare.

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef, Almega

Därför gör man nu en ny framstöt med de kritiserade arbetsrättsliga kraven.

Den nya nu gällande lagstiftningen ger redan goda möjligheter att ställa olika arbetsrättsliga krav om den upphandlande myndigheten önskar. Men utan att i detalj beskriva vilka och var de ska hämtas såsom både TCO och LO krävt av regeringen.

Anledningen till att regeringen nu återkommer i frågan är officiellt sett att man menar att Sverige inte har uppfyllt EU:s upphandlingsdirektiv eftersom det tvingande kravet måste finnas med i den nationella lagen.

Vi delar inte den bedömningen. Inga andra EU-länder har infört sådana krav i sina lagar. Se till exempel på Danmark som har en arbetsmarknadsmodell mycket lik vår svenska. Där har inte några tvingande arbetsrättsliga villkor införts i upphandlingslagstiftning som trädde i kraft redan för ett år sedan. Varför ska den svenska tolkningen av lagstiftningen avvika från övriga EU-länders?

Tvingande krav kommer att försämra möjligheten för små företag att delta i offentliga upphandlingar. Enligt samma logik påverkar det givetvis kommuner och landstings möjligheter att inkludera regionala och lokala företag, oftast små, i upphandlingsprocessen.

I praktiken kan det innebära att det blir svårare att upphandla snöröjning eller morötter till skolmaten från lokala företag som av olika skäl inte vill ha kollektivavtal. Det finns exempelvis gott om familjeföretag som inte ser behovet av kollektivavtal eftersom man ännu inte har några anställda.

För att förstå regeringens och de fackliga centralorganisationernas starka ambitioner att koppla samman regler klippta ur kollektivavtal med regelverket om offentlig upphandling får man backa till regeringens presentation av förlaget. Civilministern sida vid sida med LO-facket Byggnads ordförande talade om krav på kollektivavtal i upphandlingar. Ordning och reda.

Det är inget fel på att hävda ett fackligt egenintresse. Men det är inte rätt att överföra det till svensk lag. Vi gillar också kollektivavtal och att medarbetare organiserar sig. Men det motiverar inte att alla företag i praktiken ska tvingas in om man vill delta i en offentlig upphandling. Dessutom på ett krångligt, otydligt och komplicerat sätt.

Tvingande krav kommer att försämra möjligheten för små företag att delta i offentliga upphandlingar. De tvingande kraven kommer att skapa fler problem för upphandlande myndigheter än det är tänkt att lösa och det kommer förändra den svenska modellen när vi lämnar till myndigheter att tolka våra avtal.

Dags att gå vidare och lägga tid och kraft på goda upphandlingar som gynnar medborgare, företag och medarbetare.

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef, Almega

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.