14 okt 2016 06:00

14 okt 2016 06:00

Tillgång till mat handlar om rättvis fördelning

Debatt:

Hunger. Den 16 oktober, på Världshungerdagen, uppmärksammar vi att det krävs nya krafttag för att utrota hungern i världen! Idag beräknas nära 800 miljoner människor – var nionde människa - vara undernärd. Hunger, svält och undernäring, nära sammankopplat med fattigdom, hotar människors möjlighet till fullgoda liv.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Undernäring drabbar i första hand människor i fattigdom. 98 procent av alla människor som lever med kronisk hunger lever i utvecklingsländer. Och värst drabbas barn och kvinnor. Även om stora framsteg har gjorts sedan 1990-talet – färre människor lever i fattigdom och fler människor har idag tillräckligt med mat för dagen – så återstår en rad utmaningar.

Klimatförändringar, global ojämlikhet och utsatthet skapar idag grogrunder för konflikter och flyktingströmmar. Dessa tillstånd är förödande för människors möjligheter att försörja sig och få tillgång till näringsrik mat.

Nyckfulla och extrema väderförhållanden försvårar särskilt för många småjordbrukare i framför allt utvecklingsländer. Dessa människor saknar ofta de nödvändiga resurserna för att anpassa sig och en grundläggande social trygghet som kan lindra vid nöd som uppstår när skördarna uteblir.

Torkan, som under 2016 har drabbat många länder i Afrika i spåren av väderfenomenet El Niño – från Etiopien till Zimbabwe – och som har lett till utbredd hungersnöd är ett tydligt exempel på kopplingen mellan klimatförändringar och mat. Svenska kyrkan jobbar här nära våra partner med stöd till anpassning i jordbruket för att kunna stå emot klimatförändringarna. Där har det framkommit på ett tydligt sätt att små satsningar på lokal nivå – till exempel småskaliga bevattningssystem – har goda förutsättningar att förbättra böndernas möjligheter att klara sig även under svår torka och extrema variationer i väderfenomen som el Niño.

Utbyggnaden av sociala trygghetssystem är också nödvändigt. En stärkt ekonomisk grundtrygghet förbättrar människors tillgång till näringsrik föda och minskar utsattheten vid stora förändringar.

2015 antog FN en ny utvecklingsagenda – Agenda2030 – med ett tydligt mål om att helt utrota den globala hungern. Det behövs ett kraftfullt stöd till utvecklingsländer för att bekämpa fattigdomen och för att möjliggöra klimatanpassning i småjordbruket så att antalet undernärda människor minskar inom en snar framtid. Tillgång till mat handlar om en rättvis fördelning av världens resurser. Nu handlar det om att frammana den politiska vilja som krävs för att en gång för alla utrota världshungern!

Erik Lysén

Internationell chef för Svenska kyrkan

Undernäring drabbar i första hand människor i fattigdom. 98 procent av alla människor som lever med kronisk hunger lever i utvecklingsländer. Och värst drabbas barn och kvinnor. Även om stora framsteg har gjorts sedan 1990-talet – färre människor lever i fattigdom och fler människor har idag tillräckligt med mat för dagen – så återstår en rad utmaningar.

Klimatförändringar, global ojämlikhet och utsatthet skapar idag grogrunder för konflikter och flyktingströmmar. Dessa tillstånd är förödande för människors möjligheter att försörja sig och få tillgång till näringsrik mat.

Nyckfulla och extrema väderförhållanden försvårar särskilt för många småjordbrukare i framför allt utvecklingsländer. Dessa människor saknar ofta de nödvändiga resurserna för att anpassa sig och en grundläggande social trygghet som kan lindra vid nöd som uppstår när skördarna uteblir.

Torkan, som under 2016 har drabbat många länder i Afrika i spåren av väderfenomenet El Niño – från Etiopien till Zimbabwe – och som har lett till utbredd hungersnöd är ett tydligt exempel på kopplingen mellan klimatförändringar och mat. Svenska kyrkan jobbar här nära våra partner med stöd till anpassning i jordbruket för att kunna stå emot klimatförändringarna. Där har det framkommit på ett tydligt sätt att små satsningar på lokal nivå – till exempel småskaliga bevattningssystem – har goda förutsättningar att förbättra böndernas möjligheter att klara sig även under svår torka och extrema variationer i väderfenomen som el Niño.

Utbyggnaden av sociala trygghetssystem är också nödvändigt. En stärkt ekonomisk grundtrygghet förbättrar människors tillgång till näringsrik föda och minskar utsattheten vid stora förändringar.

2015 antog FN en ny utvecklingsagenda – Agenda2030 – med ett tydligt mål om att helt utrota den globala hungern. Det behövs ett kraftfullt stöd till utvecklingsländer för att bekämpa fattigdomen och för att möjliggöra klimatanpassning i småjordbruket så att antalet undernärda människor minskar inom en snar framtid. Tillgång till mat handlar om en rättvis fördelning av världens resurser. Nu handlar det om att frammana den politiska vilja som krävs för att en gång för alla utrota världshungern!

Erik Lysén

Internationell chef för Svenska kyrkan