29 sep 2016 06:00

29 sep 2016 08:36

Växa-stödet kan slå ut små företag

Debatt:

Arbete. I stället för att göra det enklare och tryggare försvårar regeringen för Sveriges småföretagare. Växa-stödet ger helt fel signaler och kan till och med slå ut små företag.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Den grupp i samhället, småföretagen, som skapar 4 av 5 nya jobb, alltså 80 procent av alla nya arbeten i Sverige (!) får bara smulor i regeringens höstbudget. Det kan tyckas positivt att regeringen i och med det nya växa-stödet sänker arbetsgivaravgiften från 31,42 procent till 10,21 procent för egenföretagare, d v s företagare med enskild firma, som anställer sin första medarbetare. Men det här gäller bara under ett år. År 2 är verkligheten i kapp företagaren igen. Höjda arbetsgivaravgifter, ett sjuklöneansvar på två veckor, även om den anställde råkar ut för en olycka på fritiden, kostnader för en ersättare till den sjuke och tid för att sätta in ersättaren i arbetet. Det kan gå riktigt illa om företaget får ekonomiska problem eftersom den som driver enskild firma alltid är personligt ansvarig. Regeringen kallar den kortsiktiga åtgärden för växa-stöd. Frågan är om det är ett stöd för företagare som driver sin verksamhet i form av enskild firma? Och varför omfattas inte företagare med aktiebolag? Den som driver aktiebolag är inte personligt ansvarig. Det finns många frågetecken kring växa-stödet.

Det fanns ett enda konkret förslag till förbättringar för nystartade företag i socialförsäkringsutredningen, som presenterades för ett och ett halvt år sedan. Nämligen att företagare som startar aktiebolag ska få en lika trygg start i sjukförsäkringen som den som startar enskild firma. Småföretagarna hade förväntat sig att det här förslaget skulle ingå i budgeten. Dagens regelverk tillåter nystartade företagare med enskild firma att under två år beräkna sin inkomst efter vad en anställd har i samma bransch, vilket betyder att företagaren får en lika hög sjukpenning som en anställd. Men det här gäller inte nystartade företagare med aktiebolag. Kan företagaren inte ta ut tillräckligt hög lön, vilket är så gott som omöjligt vid nystart, blir det noll kronor i sjukpenning. Hur kan det vara möjligt att två individer som startar företag, den ena väljer enskild firma och den andra aktiebolag, har så olika villkor i sjukförsäkringen?

Det här i sin tur påverkar föräldrapenningen eftersom den beräknas på den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Vid en hög SGI, vilket den får som driver enskild firma, kan föräldrapenningen bli 942 kronor per dag medan den som driver aktiebolag, med låg SGI, endast får 250 kronor per dag. Frågan är hur många som blir informerade om det här när de startar företag? Tyvärr har många ramlat igenom det glesmaskiga sociala skyddsnätet och fler kommer tyvärr att göra det. Vari ligger rättvisan, att en viss grupp nystartade företagare ska omfattas av en trygg sjuk- och föräldraförsäkring medan en annan grupp utestängs?

Leif Svensson

förbundsordförande Småföretagarnas riksförbund

Den grupp i samhället, småföretagen, som skapar 4 av 5 nya jobb, alltså 80 procent av alla nya arbeten i Sverige (!) får bara smulor i regeringens höstbudget. Det kan tyckas positivt att regeringen i och med det nya växa-stödet sänker arbetsgivaravgiften från 31,42 procent till 10,21 procent för egenföretagare, d v s företagare med enskild firma, som anställer sin första medarbetare. Men det här gäller bara under ett år. År 2 är verkligheten i kapp företagaren igen. Höjda arbetsgivaravgifter, ett sjuklöneansvar på två veckor, även om den anställde råkar ut för en olycka på fritiden, kostnader för en ersättare till den sjuke och tid för att sätta in ersättaren i arbetet. Det kan gå riktigt illa om företaget får ekonomiska problem eftersom den som driver enskild firma alltid är personligt ansvarig. Regeringen kallar den kortsiktiga åtgärden för växa-stöd. Frågan är om det är ett stöd för företagare som driver sin verksamhet i form av enskild firma? Och varför omfattas inte företagare med aktiebolag? Den som driver aktiebolag är inte personligt ansvarig. Det finns många frågetecken kring växa-stödet.

Det fanns ett enda konkret förslag till förbättringar för nystartade företag i socialförsäkringsutredningen, som presenterades för ett och ett halvt år sedan. Nämligen att företagare som startar aktiebolag ska få en lika trygg start i sjukförsäkringen som den som startar enskild firma. Småföretagarna hade förväntat sig att det här förslaget skulle ingå i budgeten. Dagens regelverk tillåter nystartade företagare med enskild firma att under två år beräkna sin inkomst efter vad en anställd har i samma bransch, vilket betyder att företagaren får en lika hög sjukpenning som en anställd. Men det här gäller inte nystartade företagare med aktiebolag. Kan företagaren inte ta ut tillräckligt hög lön, vilket är så gott som omöjligt vid nystart, blir det noll kronor i sjukpenning. Hur kan det vara möjligt att två individer som startar företag, den ena väljer enskild firma och den andra aktiebolag, har så olika villkor i sjukförsäkringen?

Det här i sin tur påverkar föräldrapenningen eftersom den beräknas på den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Vid en hög SGI, vilket den får som driver enskild firma, kan föräldrapenningen bli 942 kronor per dag medan den som driver aktiebolag, med låg SGI, endast får 250 kronor per dag. Frågan är hur många som blir informerade om det här när de startar företag? Tyvärr har många ramlat igenom det glesmaskiga sociala skyddsnätet och fler kommer tyvärr att göra det. Vari ligger rättvisan, att en viss grupp nystartade företagare ska omfattas av en trygg sjuk- och föräldraförsäkring medan en annan grupp utestängs?

Leif Svensson

förbundsordförande Småföretagarnas riksförbund