04 jul 2016 06:00

04 jul 2016 06:00

Effektivare kommuner nödvändigt i framtiden

Debatt:

Som bekant står välfärden i Sverige inför stora utmaningar. En åldrande befolkning gör att andelen som genom sitt arbete ska finansiera välfärden successivt minskar i framtiden. Till detta kommer på kort sikt en snabb befolkningsutveckling och nuvarande flyktingkris som medför betydande kostnadsökningar. Många bedömare, exempelvis statliga Konjunkturinstitutet, varslar om relativt stora underskott i framtiden som om inget annat görs måste täckas med stora skattehöjningar.

Detta innebär en stor utmaning för staten och för regioner i Sverige. Västra Götaland och Halland är förstås inget undantag. Skulle de skattehöjningar som diskuterats - motsvarande flera kronor på kommunalskatten – bli verklighet skulle näringslivet i den här delen av Sverige drabbas hårt. Risken för en nedåtgående spiral är stor. Men vi menar att det finns en annan möjlighet än skattehöjningar som har fått alldeles för lite uppmärksamhet. Det finns en betydande potential att effektivisera offentlig verksamhet och få ut mer välfärd för varje skattekrona.

Vi har låtit konsultföretaget WSP analysera potentialen för effektiviseringar i Västra Götaland och Halland.

För det första kan man konstatera att det skiljer mycket i kostnader för välfärden i länens olika kommuner. En dyr grundskolekommun som Sotenäs är 43 procent dyrare per elev jämfört med en billig som Falköping. Ett annat exempel är att det skiljer 51 procent i kostnad för äldreomsorgen (sammanvägt av hemtjänst och boenden) mellan Munkedal och Gullspång. För att ta några exempel. Då är ändå hänsyn tagen till kommuners olika förutsättningar.

WSP har vidare studerat kvalitet på tre välfärdsområden, grundskolan, gymnasiet och äldreomsorg (både hemtjänst och särskilda boenden). I skolan mäts betyg och i äldreomsorgen brukarnas upplevda kvalitet. På skolans område tas hänsyn till elevernas bakgrund när resultaten värderas.

Inte på något av dessa tre områden finns ett samband mellan kostnad och kvalitet. Detta innebär att många kommuner har höga kostnader utan att det kan förklaras av att verksamheten är bättre och på motsvarande sätt finns kommuner med hög kvalitet i välfärden utan att kostnaderna drar iväg.

På grundskolans område utmärker sig till exempel Tranemo och Färgelanda som två kommuner med höga kostnader men relativt låg kvalitet medan Öckerö och Mark lyckas leverera goda resultat med låga kostnader. Göteborg har en genomsnittlig kostnad för grundskolan men låga resultat. Inom äldreomsorgen uppvisar t.ex. Munkedal och Lerum höga kostnader och förhållandevis låg brukarnöjdhet medan det motsatta gäller för Varberg och Partille.

Meningen med den här typen av studier är inte att hänga ut vissa kommuner som sämre än andra. Det viktiga är att konstatera att det finns en stor potential att få ut mer välfärd för skattebetalarnas pengar i Västra Götaland och Halland. Av avgörande betydelse för att uppnå detta är att det i kommunerna bedrivs ett långsiktigt, systematiskt och professionellt arbete med kvalitet och effektivitet, och för framtiden att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Västsveriges kommuner kan lära av varandra och möta framtidens utmaningar med höjd effektivitet istället för skattehöjningar.

Anders Morin

Ansvarig välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv

Elisabeth Sandberg

Regionchef Svenskt Näringsliv Västra Götaland

Som bekant står välfärden i Sverige inför stora utmaningar. En åldrande befolkning gör att andelen som genom sitt arbete ska finansiera välfärden successivt minskar i framtiden. Till detta kommer på kort sikt en snabb befolkningsutveckling och nuvarande flyktingkris som medför betydande kostnadsökningar. Många bedömare, exempelvis statliga Konjunkturinstitutet, varslar om relativt stora underskott i framtiden som om inget annat görs måste täckas med stora skattehöjningar.

Detta innebär en stor utmaning för staten och för regioner i Sverige. Västra Götaland och Halland är förstås inget undantag. Skulle de skattehöjningar som diskuterats - motsvarande flera kronor på kommunalskatten – bli verklighet skulle näringslivet i den här delen av Sverige drabbas hårt. Risken för en nedåtgående spiral är stor. Men vi menar att det finns en annan möjlighet än skattehöjningar som har fått alldeles för lite uppmärksamhet. Det finns en betydande potential att effektivisera offentlig verksamhet och få ut mer välfärd för varje skattekrona.

Vi har låtit konsultföretaget WSP analysera potentialen för effektiviseringar i Västra Götaland och Halland.

För det första kan man konstatera att det skiljer mycket i kostnader för välfärden i länens olika kommuner. En dyr grundskolekommun som Sotenäs är 43 procent dyrare per elev jämfört med en billig som Falköping. Ett annat exempel är att det skiljer 51 procent i kostnad för äldreomsorgen (sammanvägt av hemtjänst och boenden) mellan Munkedal och Gullspång. För att ta några exempel. Då är ändå hänsyn tagen till kommuners olika förutsättningar.

WSP har vidare studerat kvalitet på tre välfärdsområden, grundskolan, gymnasiet och äldreomsorg (både hemtjänst och särskilda boenden). I skolan mäts betyg och i äldreomsorgen brukarnas upplevda kvalitet. På skolans område tas hänsyn till elevernas bakgrund när resultaten värderas.

Inte på något av dessa tre områden finns ett samband mellan kostnad och kvalitet. Detta innebär att många kommuner har höga kostnader utan att det kan förklaras av att verksamheten är bättre och på motsvarande sätt finns kommuner med hög kvalitet i välfärden utan att kostnaderna drar iväg.

På grundskolans område utmärker sig till exempel Tranemo och Färgelanda som två kommuner med höga kostnader men relativt låg kvalitet medan Öckerö och Mark lyckas leverera goda resultat med låga kostnader. Göteborg har en genomsnittlig kostnad för grundskolan men låga resultat. Inom äldreomsorgen uppvisar t.ex. Munkedal och Lerum höga kostnader och förhållandevis låg brukarnöjdhet medan det motsatta gäller för Varberg och Partille.

Meningen med den här typen av studier är inte att hänga ut vissa kommuner som sämre än andra. Det viktiga är att konstatera att det finns en stor potential att få ut mer välfärd för skattebetalarnas pengar i Västra Götaland och Halland. Av avgörande betydelse för att uppnå detta är att det i kommunerna bedrivs ett långsiktigt, systematiskt och professionellt arbete med kvalitet och effektivitet, och för framtiden att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Västsveriges kommuner kan lära av varandra och möta framtidens utmaningar med höjd effektivitet istället för skattehöjningar.

Anders Morin

Ansvarig välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv

Elisabeth Sandberg

Regionchef Svenskt Näringsliv Västra Götaland

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.