16 jun 2016 06:00

16 jun 2016 06:00

Öppen redovisning om resor

Svenska kyrkan. Jag tror att de flesta aktiva i Svenska kyrkan i Mariestad vet rätt så väl vart resandet från vår församling har gått, och vem som har åkt vart. Det har aldrig varit någon hemlighet, kurser och konferenser beviljas för personalen av mig, och för mig av kyrkorådet.

De kurser och konferenser jag beviljar redovisas alltid i kyrkorådet, vars protokoll är offentliga. Självklart är det inte några lyxresor som beviljas, varken personal eller förtroendevalda får någon extra ersättning i form av traktamente. Men man får de nödvändiga kostnaderna betalda. Ingen öl på förmiddagen, ingen cognac till kaffe, vi skulle inte ens komma på tanken. Jag skulle bli lika förvånad och arg som om någon skulle vilja ersättning för snus. Inga av de församlingar som granskats och där man hittat oegentligheter finns i Skara stift. På Stiftsgården Flämslätt bjuds om man övernattar ibland på ostbricka med ett glas vin till. Vill man ha ett glas till betalar man det själv. Det tycker jag är okay, och det underlättar att inte alla ska betala och få räkningar. Många väljer ändå vatten eller Herrljunga cider.

2011 var jag tre veckor delaktig i ett utbytesprogram, efter vi året innan hade haft besök av en tysk präst. Jag bodde gratis hos en församlingsbo, betalade maten själv, liksom lokalresor inom Tyskland. Stiftet betalade flygresan, eftersom stiftet står för samarbetet mellan stiften.

Våra kyrkomusiker var för två år sedan i Reykjavik på en Nordisk musikerkonferens som hade ett digert program och inga extravaganser, dock ingick en ganska lite rundresa, så att de kunde se lite mera än just Reykjavik, jag tror de badade i Blå Lagunen och såg Thingsvellir.

Cantabile kören har varit på resan till Venedig för två år sedan, och detta var också verkligen en budgetresa, där deltagarna stod för en rätt så stor egenavgift. De uppträdde i flera kyrkor med bejublade konserter, och uppförde samma verk här i Mariestad, med samma musiker. Det var en stor händelse.

En präst och en musiker har åkt till USA med Gospelverkstaden Stockholm för ett gospelprojekt, för att studera gospelns väsen och fortlevnad. Detta har betalats med medel vi har sökt från stiftet, i samarbete med Töreboda pastorat. Också detta var självklart ingen lyxresa. Sådana resor är ganska krävande, men de ger mycket också. Allt redovisas till stiftet när projektet är slut. Några har varit för SKUT i Oslo, och några med en grupp till Assisi, där deltagarna stod för alla kostnaderna själva, men inte ledarna. Någon förtroendevald har åkt med ett litet bidrag från församlingen till Anafora kloster i Egypten, och därefter till Palestina/Israel. Detta var en resa anordnad av stiftet just för församlingarnas internationella ombud, för att se vilken verksamhet vi stöder, och för att sprida kunskaperna även här hemma.

Detta var bara utlandsresorna. Sedan finns en hel del annat vi åker till inom Sverige, och för varje anställd beräknar vi en kursavgiftskostnad med 6000,- per person och år. Resorna och logi inte inräknade, annars blir det konstig med att inte kunna åka på en bra fortbildning som ligger lite längre bort. Men vi försöker verkligen hålla ner kostnaderna och förväntar oss måttfullhet (och får det också). Inom alla yrken behöver man fortbilda sig, och för oss präster och diakoner är det till exempel obligatoriskt med en tvådagars fortbildning per år på Flämslätts stiftsgård.

Förra året var vi för första gången sedan mycket länge (90-talet?) på en personalresa med övernattning. Färden gick till Stockholm, där vi besökte Skogskyrkogården, övernattade på ett fint budgethotell, och besökte Zetas trädgårdar. Kvällsmaten intog på en libanesisk restaurang med mycket rimliga priser. Luncher betalade vi själva.

Vår budget och bokslut med verksamhetsuppföljningen finns på församlingsexpeditionen, likaså kyrkorådets protokoll.

Kh Willem-Jan Fens

De kurser och konferenser jag beviljar redovisas alltid i kyrkorådet, vars protokoll är offentliga. Självklart är det inte några lyxresor som beviljas, varken personal eller förtroendevalda får någon extra ersättning i form av traktamente. Men man får de nödvändiga kostnaderna betalda. Ingen öl på förmiddagen, ingen cognac till kaffe, vi skulle inte ens komma på tanken. Jag skulle bli lika förvånad och arg som om någon skulle vilja ersättning för snus. Inga av de församlingar som granskats och där man hittat oegentligheter finns i Skara stift. På Stiftsgården Flämslätt bjuds om man övernattar ibland på ostbricka med ett glas vin till. Vill man ha ett glas till betalar man det själv. Det tycker jag är okay, och det underlättar att inte alla ska betala och få räkningar. Många väljer ändå vatten eller Herrljunga cider.

2011 var jag tre veckor delaktig i ett utbytesprogram, efter vi året innan hade haft besök av en tysk präst. Jag bodde gratis hos en församlingsbo, betalade maten själv, liksom lokalresor inom Tyskland. Stiftet betalade flygresan, eftersom stiftet står för samarbetet mellan stiften.

Våra kyrkomusiker var för två år sedan i Reykjavik på en Nordisk musikerkonferens som hade ett digert program och inga extravaganser, dock ingick en ganska lite rundresa, så att de kunde se lite mera än just Reykjavik, jag tror de badade i Blå Lagunen och såg Thingsvellir.

Cantabile kören har varit på resan till Venedig för två år sedan, och detta var också verkligen en budgetresa, där deltagarna stod för en rätt så stor egenavgift. De uppträdde i flera kyrkor med bejublade konserter, och uppförde samma verk här i Mariestad, med samma musiker. Det var en stor händelse.

En präst och en musiker har åkt till USA med Gospelverkstaden Stockholm för ett gospelprojekt, för att studera gospelns väsen och fortlevnad. Detta har betalats med medel vi har sökt från stiftet, i samarbete med Töreboda pastorat. Också detta var självklart ingen lyxresa. Sådana resor är ganska krävande, men de ger mycket också. Allt redovisas till stiftet när projektet är slut. Några har varit för SKUT i Oslo, och några med en grupp till Assisi, där deltagarna stod för alla kostnaderna själva, men inte ledarna. Någon förtroendevald har åkt med ett litet bidrag från församlingen till Anafora kloster i Egypten, och därefter till Palestina/Israel. Detta var en resa anordnad av stiftet just för församlingarnas internationella ombud, för att se vilken verksamhet vi stöder, och för att sprida kunskaperna även här hemma.

Detta var bara utlandsresorna. Sedan finns en hel del annat vi åker till inom Sverige, och för varje anställd beräknar vi en kursavgiftskostnad med 6000,- per person och år. Resorna och logi inte inräknade, annars blir det konstig med att inte kunna åka på en bra fortbildning som ligger lite längre bort. Men vi försöker verkligen hålla ner kostnaderna och förväntar oss måttfullhet (och får det också). Inom alla yrken behöver man fortbilda sig, och för oss präster och diakoner är det till exempel obligatoriskt med en tvådagars fortbildning per år på Flämslätts stiftsgård.

Förra året var vi för första gången sedan mycket länge (90-talet?) på en personalresa med övernattning. Färden gick till Stockholm, där vi besökte Skogskyrkogården, övernattade på ett fint budgethotell, och besökte Zetas trädgårdar. Kvällsmaten intog på en libanesisk restaurang med mycket rimliga priser. Luncher betalade vi själva.

Vår budget och bokslut med verksamhetsuppföljningen finns på församlingsexpeditionen, likaså kyrkorådets protokoll.

Kh Willem-Jan Fens

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.