03 mar 2016 06:00

03 mar 2016 06:00

Vuxna måste mota paniken i grind

Debatt:

Nätet. Att förbjuda det vi inte förstår tycks vara en mänsklig reaktion. Ett tydligt exempel är varningarna som den senaste tiden har haglat kring videoappen Periscope. Och Periscope är inte ensam om att få ett taggigt mottagande av vuxenvärlden. I höstas var ask.fm i skottgluggen.

Flera skolor i landet har förbjudit Periscope eller andra appar. Sundsvalls kommun har förbjudit mobiler helt på högstadieskolorna på grund av Periscope, så även en skola i Linköping. I Gävle uppmanar socialtjänsten föräldrar att radera appen från sina barns telefoner. Och så vidare.

Våra politiker har också slagit in på begränsningens väg. Sveriges regering ska, i enlighet med EU:s datalagringsdirektiv, införa en åldersgräns på 13-16 år för sociala medier. Trots att forskning visar att förbud och regler kan få katastrofala följder. Många barn vågar till exempel inte berätta om saker de råkar ut för i sociala medier om de kan bli straffade för att ha använt tjänsterna, eller av rädsla för att få sina liv på nätet begränsade.

Men det finns ljusglimtar. Efter problem med ask.fm lär Apelskolan i Ullared föräldrar och elever att ta smarta beslut i sociala medier. Skellefteå kommun har bestämt att inte förbjuda några sidor eller appar, i stället lär man barn och föräldrar att hantera den digitala verkligheten. På montessoriskolan i Luleå började lärarna nätvandra efter nätkränkningar och i Märsta använder läraren Mikael Larsson framgångsrikt Periscope i undervisningen. Där många ser problem, ser andra möjligheter.

Självklart är det ett stort problem när Periscope används för att sabotera lektioner eller utsätta människor för risker i jakten på likes. Och livestreamad video innebär ett ansvar för att se till att alla inblandade godkänner att bli filmade. Men problemet är inte appen i sig. Liksom många andra tjänster skapar Periscope fantastiska möjligheter för människor att kommunicera på nya sätt. Det handlar om hur vi tar emot ny teknik, och hur vi lär barn att de ska bete sig när de använder den.

Vi föräldrar som inte själva har vuxit upp med nätet kan ha svårt att veta vilka upplevelser, positiva som negativa, barn ställs inför. Men vi måste lära oss att mota paniken i grind. En orolig eller panikslagen vuxen är inget stöd för ett barn. Det lämnar bara barnet ensamt att hantera problemen.

Enligt en Demoskopundersökning beställd av Telenor vet föräldrar mycket mindre om sina barns liv på nätet än de tror. Fyra av tio pratar aldrig eller sällan med sitt barn om livet online.

Vår uppmaning: Prata med barnen, utan att döma eller straffa. Begränsa dem inte genom att radera Periscope från mobilen. Skaffa appen själv, lyssna på barnen och utforska den ihop. Fråga barnen vad de gör på nätet på samma sätt som du frågar vad de gjort i skolan.

Lina Sundqvist, ansvarig för Telenors Nätpratsjour

Elza Dunkels, forskar på barns liv på nätet. Expert i Nätpratsjouren.

Nina Jansdotter, beteendevetare, sociala medier-expert och expert i Nätpratsjouren.

Kristina Axén Olin, ordförande Surfa Lugnt

Flera skolor i landet har förbjudit Periscope eller andra appar. Sundsvalls kommun har förbjudit mobiler helt på högstadieskolorna på grund av Periscope, så även en skola i Linköping. I Gävle uppmanar socialtjänsten föräldrar att radera appen från sina barns telefoner. Och så vidare.

Våra politiker har också slagit in på begränsningens väg. Sveriges regering ska, i enlighet med EU:s datalagringsdirektiv, införa en åldersgräns på 13-16 år för sociala medier. Trots att forskning visar att förbud och regler kan få katastrofala följder. Många barn vågar till exempel inte berätta om saker de råkar ut för i sociala medier om de kan bli straffade för att ha använt tjänsterna, eller av rädsla för att få sina liv på nätet begränsade.

Men det finns ljusglimtar. Efter problem med ask.fm lär Apelskolan i Ullared föräldrar och elever att ta smarta beslut i sociala medier. Skellefteå kommun har bestämt att inte förbjuda några sidor eller appar, i stället lär man barn och föräldrar att hantera den digitala verkligheten. På montessoriskolan i Luleå började lärarna nätvandra efter nätkränkningar och i Märsta använder läraren Mikael Larsson framgångsrikt Periscope i undervisningen. Där många ser problem, ser andra möjligheter.

Självklart är det ett stort problem när Periscope används för att sabotera lektioner eller utsätta människor för risker i jakten på likes. Och livestreamad video innebär ett ansvar för att se till att alla inblandade godkänner att bli filmade. Men problemet är inte appen i sig. Liksom många andra tjänster skapar Periscope fantastiska möjligheter för människor att kommunicera på nya sätt. Det handlar om hur vi tar emot ny teknik, och hur vi lär barn att de ska bete sig när de använder den.

Vi föräldrar som inte själva har vuxit upp med nätet kan ha svårt att veta vilka upplevelser, positiva som negativa, barn ställs inför. Men vi måste lära oss att mota paniken i grind. En orolig eller panikslagen vuxen är inget stöd för ett barn. Det lämnar bara barnet ensamt att hantera problemen.

Enligt en Demoskopundersökning beställd av Telenor vet föräldrar mycket mindre om sina barns liv på nätet än de tror. Fyra av tio pratar aldrig eller sällan med sitt barn om livet online.

Vår uppmaning: Prata med barnen, utan att döma eller straffa. Begränsa dem inte genom att radera Periscope från mobilen. Skaffa appen själv, lyssna på barnen och utforska den ihop. Fråga barnen vad de gör på nätet på samma sätt som du frågar vad de gjort i skolan.

Lina Sundqvist, ansvarig för Telenors Nätpratsjour

Elza Dunkels, forskar på barns liv på nätet. Expert i Nätpratsjouren.

Nina Jansdotter, beteendevetare, sociala medier-expert och expert i Nätpratsjouren.

Kristina Axén Olin, ordförande Surfa Lugnt

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.