23 jan 2016 06:00

23 jan 2016 06:00

Ett livslångt lärande

Debatt:

Kompetens. Många företag har svårt att hitta personal att anställa. Orsaken är inte brist på arbetskraft utan brist på kompetens. Branscher förändras och kraven och behoven för nyanställningar blir annorlunda. I och med teknikutvecklingen och digitaliseringen har många jobb förändrats i sitt innehåll, några jobb har blivit färre samtidigt som helt nya jobb har tillkommit.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Utbildning är i många avseenden en färskvara och det är nödvändigt att fräscha upp sina kunskaper och även få nya. Den grundläggande utbildning individen har med sig vid inträdet på arbetsmarknaden räcker inte ett helt yrkesliv. Ett livslångt lärande är med andra ord en förutsättning både för individen och för näringslivet. Likväl som en maskin som underhålls och får service behöver personalen detsamma. Företag som utvecklas måste samtidigt utveckla och investera i sin personal i samma takt. Tyvärr är det mycket enklare att investera i en maskin och räkna hem vinsten till skillnad mot vad det är att investera i sin personals kompetens. Vi kan konstatera att i högkonjunktur finns inte tid att avsätta för kompetensutveckling. I lågkonjunktur är det istället pengarna som saknas.

· Det borde vara skattemässigt fördelaktigt för företag att reservera medel till framtida kompetensutveckling, medel som kan användas i tider med lägre produktionsaktivitet.

Trygghet är idag inte längre lika med antalet anställningsår. Kompetens ökar tryggheten, men också omvänt; brist på utbildning och kompetensutveckling ökar otryggheten. Den största tryggheten finns inte i det jobb du har utan i det jobb du kan få.

Vid arbetslöshet och omställning är det ofta bristen på kompetens som gör att tiden mellan två jobb förlängs. För många blir studiemedelssystemet hindret att kompetensutveckla sig på egen hand.

· Studiemedelssystemet behöver förändras så att komplettering av studier blir möjligt under hela arbetslivet, t.ex. genom en höjning eller avskaffande av fribeloppet för yrkesverksamma.

Vi har noterat att så många som tre fjärdedelar av de studerande stannar kvar på studieorten efter avslutad examen. En trolig orsak kan vara att företag etablerar sig gärna nära kompetensen. Det vore därför bra om utbildningsorterna sprids över hela landet. Ett bra exempel på detta i vår region är Högskolan i Skövde som driver olika program inom dataspelsutveckling som bidragit till att flera företag i spelbranschen etablerats i området.

Unionen vill se ett Sverige där vi får fler och bättre jobb, har balans i arbetslivet och där kompetens ger kraft.

Benny Olsson

Ordförande Unionen Skaraborg/Väst

Anders Holger-Nilsson

Ordförande Unionen Göteborg

Gun-Britt Holmgren-Ivstedt

Ordförande SjuHall

Utbildning är i många avseenden en färskvara och det är nödvändigt att fräscha upp sina kunskaper och även få nya. Den grundläggande utbildning individen har med sig vid inträdet på arbetsmarknaden räcker inte ett helt yrkesliv. Ett livslångt lärande är med andra ord en förutsättning både för individen och för näringslivet. Likväl som en maskin som underhålls och får service behöver personalen detsamma. Företag som utvecklas måste samtidigt utveckla och investera i sin personal i samma takt. Tyvärr är det mycket enklare att investera i en maskin och räkna hem vinsten till skillnad mot vad det är att investera i sin personals kompetens. Vi kan konstatera att i högkonjunktur finns inte tid att avsätta för kompetensutveckling. I lågkonjunktur är det istället pengarna som saknas.

· Det borde vara skattemässigt fördelaktigt för företag att reservera medel till framtida kompetensutveckling, medel som kan användas i tider med lägre produktionsaktivitet.

Trygghet är idag inte längre lika med antalet anställningsår. Kompetens ökar tryggheten, men också omvänt; brist på utbildning och kompetensutveckling ökar otryggheten. Den största tryggheten finns inte i det jobb du har utan i det jobb du kan få.

Vid arbetslöshet och omställning är det ofta bristen på kompetens som gör att tiden mellan två jobb förlängs. För många blir studiemedelssystemet hindret att kompetensutveckla sig på egen hand.

· Studiemedelssystemet behöver förändras så att komplettering av studier blir möjligt under hela arbetslivet, t.ex. genom en höjning eller avskaffande av fribeloppet för yrkesverksamma.

Vi har noterat att så många som tre fjärdedelar av de studerande stannar kvar på studieorten efter avslutad examen. En trolig orsak kan vara att företag etablerar sig gärna nära kompetensen. Det vore därför bra om utbildningsorterna sprids över hela landet. Ett bra exempel på detta i vår region är Högskolan i Skövde som driver olika program inom dataspelsutveckling som bidragit till att flera företag i spelbranschen etablerats i området.

Unionen vill se ett Sverige där vi får fler och bättre jobb, har balans i arbetslivet och där kompetens ger kraft.

Benny Olsson

Ordförande Unionen Skaraborg/Väst

Anders Holger-Nilsson

Ordförande Unionen Göteborg

Gun-Britt Holmgren-Ivstedt

Ordförande SjuHall

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.