18 jul 2016 06:00

18 jul 2016 06:00

Stärk försvaret och gå med i Nato

DEBATT:

Försvar. När Nato hade toppmöte i Warszawa fanns Sverige med som gäst men inte som beslutsfattare. I en tid då Nato blir viktigare för europeisk säkerhet, på grund av Rysslands växande aggressivitet och rustningar och på grund av britternas väg ut ur EU, är det inte acceptabelt att vi inte är med och formar de beslut som avgör vår säkerhet.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Det är heller inte acceptabelt att vi inte bidrar till säkerheten i vår del av världen genom att visa en gemensam front för fred mot den som i dag storskaligt övar invasionsanfall och kärnvapenattacker mot sina grannländer, inklusive Sverige.

Om Sverige står utanför Nato står vi inte bara utanför beslut och inflytande över situationen kring Östersjön. Vi står dessutom utanför den säkerhetsgaranti som Nato är och som de andra länderna i Norden och kring Östersjön är en del av, Finland undantaget.

Men det är få som inte skulle vilja hävda att Norge och Danmark har en stabilare säkerhetssituation genom medlemskapet i Nato än om man varit utanför. Det är svårt att se annat än att Estland, Lettland eller Litauen hade varit utsatta för omfattande ryska påtryckningar och hot om man inte varit medlem. Polen hade varit osäkrare om sin fred.

Deras medlemskap i Nato är inte bara en fördel för dem själva. Det bidrar till säkerheten och stabiliteten i hela vår del av världen. Men vårt utanförskap skapar luckor och lägre trösklar för den som vill flytta fram sina positioner. Om Ryssland vill skapa en ny situation kring Östersjön, och det vill man uppenbarligen, kan ökade insatser mot Sverige vara en del av det.

Det kan handla om hot, som vi redan har hört och tagit del av. Det kan vara stora flygövningar riktade mot svenska mål, som vi redan har kunnat konstatera. Det kan handla om militärt intrång under vattnet, som vi också sett prov på, sedan lång tid tillbaka men nu i en ökad omfattning.

Det kan handla om spaningsverksamhet och om desinformation kring svensk försvarspolitik samt om provokativt beteende mot svenska fartyg och flygplan på och över Östersjön. Allt det här har vi redan fått se prov på.

Och det kan ytterst handla om militära hot av det slag som Ryssland i dag övar och rustar för att kunna genomföra. Den lägsta tröskeln för att förändra situationen i Östersjön, och för att skapa ett övertag gentemot de andra länderna kring Östersjön och i Norden är Sverige.

Det kan vara små operationer och det kan vara hot som riktas mot Gotland eller mot andra delar av landet. Det går inte att hävda att sådant inte sker, för det sker. VI har sett det i Ukraina, vi har tidigare sett det i Georgien och vi ser det i form av den politik som präglar regimen Putin.

Vår säkerhet blir större om våra grannars säkerhet blir större, deras säkerhet blir större om vår blir större. Freden blir stabilare och säkerheten starkare om utrymmet för att använda militära maktmedel i vårt närområde minskar. Om demokratiska och fria länders försvar står starkare. Därför bör Sverige inte bara stärka vårt eget försvar utan också gå med i Nato.

Isabella Hökmark

Riksdagsledamot M

Det är heller inte acceptabelt att vi inte bidrar till säkerheten i vår del av världen genom att visa en gemensam front för fred mot den som i dag storskaligt övar invasionsanfall och kärnvapenattacker mot sina grannländer, inklusive Sverige.

Om Sverige står utanför Nato står vi inte bara utanför beslut och inflytande över situationen kring Östersjön. Vi står dessutom utanför den säkerhetsgaranti som Nato är och som de andra länderna i Norden och kring Östersjön är en del av, Finland undantaget.

Men det är få som inte skulle vilja hävda att Norge och Danmark har en stabilare säkerhetssituation genom medlemskapet i Nato än om man varit utanför. Det är svårt att se annat än att Estland, Lettland eller Litauen hade varit utsatta för omfattande ryska påtryckningar och hot om man inte varit medlem. Polen hade varit osäkrare om sin fred.

Deras medlemskap i Nato är inte bara en fördel för dem själva. Det bidrar till säkerheten och stabiliteten i hela vår del av världen. Men vårt utanförskap skapar luckor och lägre trösklar för den som vill flytta fram sina positioner. Om Ryssland vill skapa en ny situation kring Östersjön, och det vill man uppenbarligen, kan ökade insatser mot Sverige vara en del av det.

Det kan handla om hot, som vi redan har hört och tagit del av. Det kan vara stora flygövningar riktade mot svenska mål, som vi redan har kunnat konstatera. Det kan handla om militärt intrång under vattnet, som vi också sett prov på, sedan lång tid tillbaka men nu i en ökad omfattning.

Det kan handla om spaningsverksamhet och om desinformation kring svensk försvarspolitik samt om provokativt beteende mot svenska fartyg och flygplan på och över Östersjön. Allt det här har vi redan fått se prov på.

Och det kan ytterst handla om militära hot av det slag som Ryssland i dag övar och rustar för att kunna genomföra. Den lägsta tröskeln för att förändra situationen i Östersjön, och för att skapa ett övertag gentemot de andra länderna kring Östersjön och i Norden är Sverige.

Det kan vara små operationer och det kan vara hot som riktas mot Gotland eller mot andra delar av landet. Det går inte att hävda att sådant inte sker, för det sker. VI har sett det i Ukraina, vi har tidigare sett det i Georgien och vi ser det i form av den politik som präglar regimen Putin.

Vår säkerhet blir större om våra grannars säkerhet blir större, deras säkerhet blir större om vår blir större. Freden blir stabilare och säkerheten starkare om utrymmet för att använda militära maktmedel i vårt närområde minskar. Om demokratiska och fria länders försvar står starkare. Därför bör Sverige inte bara stärka vårt eget försvar utan också gå med i Nato.

Isabella Hökmark

Riksdagsledamot M