15 jul 2016 06:00

15 jul 2016 06:00

Motarbeta inte jobbskapandet

ÅSIKTER

Turismen blir allt viktigare för den svenska ekonomin samtidigt som jobben blir allt färre i den traditionella tillverkningsindustrin.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Det finns all anledning att glädjas över nya turismjobb men också anledning att oroas över den traditionella basindustrins villkor. Vi behöver en politik som ger förutsättningar för båda näringarna. Tyvärr lämnar regeringens politik en del övrigt att önska när det kommer till jobbskapande. De så kallade enkla jobben har man motarbetat genom att försämra Rut-avdraget, och genom att ta bort den halvering av arbetsgivaravgifterna för unga som Alliansen genomförde har det blivit dyrare att anställa ungdomar.

Den svenska besöksnäringens organisation Visita har i en färsk rapport, Besöksnäringens betydelse på svensk arbetsmarknad, presenterat en mängd intressanta data som visar att besöksnäringen har blivit en viktig jobbskapare. Alliansens skattesänkningar har haft betydelse för branschens enastående tillväxt.

Under perioden mellan åren 2007 och 2015 har 52 000 nya jobb skapats inom hotell- och restaurangnäringen. Dessa jobb motsvarar 20 procent av den totala jobbtillväxten –i en bransch som år 2007 knapp sysselsatte tre procent av alla som jobbade.

Visita bedömer att 30 000 av de nya jobben har karaktären av så kallade enkla jobb, det vill säga arbetsuppgifter som inte kräver någon särskild utbildning eller erfarenhet. Alltså precis den typ av jobb med en låg tröskel in på arbetsmarknaden som Sverige är i desperat behov av för att kunna sysselsätta den stora gruppen nyanlända utan utbildning.

Sänkta skatter har haft stor betydelse för jobbtillväxten men även andra faktorer spelar roll, som kronans värde i förhållande till turisternas valuta och Sveriges attraktionskraft.

Enligt Tillväxtverket har turismens exportvärde ökat med 177 procent sedan år 2000, eller mer än dubbelt så mycket som ökningen av exporten av varor och tjänster. Vilket är en uppgift som tillsammans med det faktum att det, enligt SCB:s statistik, försvunnit 106 000 jobb i tillverkningsindustrin sedan år 2007 är direkt oroande.

Är det verkligen realistisk att föreställa sig att turism och andra tjänster ska ta över den traditionella svenska industrins roll som generator av både jobb och exportinkomster? Att tillverkningen rationaliseras och fabriker flyttar från Sverige till lågkostnadsländer är en trist men bekant utveckling.

Framgångarna för besöksnäringen innebär dock inte att vi inte kommer att behöva industrin. Tvärtom är det viktigare än någonsin att försöka behålla industrin och jobben i Sverige. Att som regeringen då aktivt försvåra för exempelvis den transportberoende skogsindustrin genom att höja skatterna på drivmedel och överväga en vägslitageavgift är inte vettigt alls.

Sverige behöver alla arbetstillfällen som går att uppbåda. Det är obegripligt att regeringen med sin skattepolitik slår mot både de enklare servicejobben och samtidigt mot basindustrin. Regeringen måste tänka om innan det är för sent.

Greger Ekman/SNB

Det finns all anledning att glädjas över nya turismjobb men också anledning att oroas över den traditionella basindustrins villkor. Vi behöver en politik som ger förutsättningar för båda näringarna. Tyvärr lämnar regeringens politik en del övrigt att önska när det kommer till jobbskapande. De så kallade enkla jobben har man motarbetat genom att försämra Rut-avdraget, och genom att ta bort den halvering av arbetsgivaravgifterna för unga som Alliansen genomförde har det blivit dyrare att anställa ungdomar.

Den svenska besöksnäringens organisation Visita har i en färsk rapport, Besöksnäringens betydelse på svensk arbetsmarknad, presenterat en mängd intressanta data som visar att besöksnäringen har blivit en viktig jobbskapare. Alliansens skattesänkningar har haft betydelse för branschens enastående tillväxt.

Under perioden mellan åren 2007 och 2015 har 52 000 nya jobb skapats inom hotell- och restaurangnäringen. Dessa jobb motsvarar 20 procent av den totala jobbtillväxten –i en bransch som år 2007 knapp sysselsatte tre procent av alla som jobbade.

Visita bedömer att 30 000 av de nya jobben har karaktären av så kallade enkla jobb, det vill säga arbetsuppgifter som inte kräver någon särskild utbildning eller erfarenhet. Alltså precis den typ av jobb med en låg tröskel in på arbetsmarknaden som Sverige är i desperat behov av för att kunna sysselsätta den stora gruppen nyanlända utan utbildning.

Sänkta skatter har haft stor betydelse för jobbtillväxten men även andra faktorer spelar roll, som kronans värde i förhållande till turisternas valuta och Sveriges attraktionskraft.

Enligt Tillväxtverket har turismens exportvärde ökat med 177 procent sedan år 2000, eller mer än dubbelt så mycket som ökningen av exporten av varor och tjänster. Vilket är en uppgift som tillsammans med det faktum att det, enligt SCB:s statistik, försvunnit 106 000 jobb i tillverkningsindustrin sedan år 2007 är direkt oroande.

Är det verkligen realistisk att föreställa sig att turism och andra tjänster ska ta över den traditionella svenska industrins roll som generator av både jobb och exportinkomster? Att tillverkningen rationaliseras och fabriker flyttar från Sverige till lågkostnadsländer är en trist men bekant utveckling.

Framgångarna för besöksnäringen innebär dock inte att vi inte kommer att behöva industrin. Tvärtom är det viktigare än någonsin att försöka behålla industrin och jobben i Sverige. Att som regeringen då aktivt försvåra för exempelvis den transportberoende skogsindustrin genom att höja skatterna på drivmedel och överväga en vägslitageavgift är inte vettigt alls.

Sverige behöver alla arbetstillfällen som går att uppbåda. Det är obegripligt att regeringen med sin skattepolitik slår mot både de enklare servicejobben och samtidigt mot basindustrin. Regeringen måste tänka om innan det är för sent.

Greger Ekman/SNB